Handels i media

Ring vår presstelefon på 010-450 89 80 om du har några frågor.

  • 2017-10-18Handels i media

    Handelsnytt: "Maffiametoder" sa Ulf Kristersson om Handels

    Ulf Kristersson (M) anklagade Handels för maffiametoder och ville begränsa fackets konflikträtt. Det var 1995. I dag, med Kristersson som partiledare, är...

  • 2017-10-18Handels i media

    handelsnytt.se: Dagab stäms för utebliven rehabilitering

    En anställd på Dagab har sagts upp för att hen varit sjuk mycket. Dagab menar att de gjort allt de kunnat. Det anser inte facket, som nu stämmer i ...

  • 2017-10-18Handels i media

    Dagstidningen ETC Göteborg: ?Vill ändå inte jobba på en plats där man inte får säga ifrån?

    Lisen Brunberg tog som skyddsombud kampen mot missförhållanden på sin arbetsplats. För det fick hon sparken. Nu får hon pris för sitt civilkurage.

    värdelös och ifrågasatte sin egen förmåga har upplevelsen inte bara varit negativ. Hon fick stöd och uppbackning av arbetskamrater och vänner. Kommunal fortsatte att driva kampen mot bristerna på arbetsplatsen regionalt.

    ? För 30 år sedan var jag fackligt engagerad senast. Då kände jag mig sviken och bränd av facket, för av det vi pratade om blev det ingenting. Den här gången var hela personalen enad och jag tycker att facket gjorde en enorm insats, säger hon.

    Skyddsstopp mot ensamarbete Lisen Brunbergs jobb gick inte att rädda, på grund av att hon sagts upp 45 minuter innan hon skulle ha fått en tillsvidaretjänst. Men tack vare Lisen Brunbergs insats som skyddsombud lade Kommunals regionala skyddsombud ett skyddsstopp mot ensamarbete på boendet. Ett stopp som Arbetsmiljöverket hävde efter att en knivlåda i köket utrustats med lås och ett överfallslarm köpts in.

    I lördags fick Lisen Brunberg ta emot den syndikalistiska fackföreningen SAC:s civilkuragepris till Björn Söderbergs minne.

    ? Jag blev jätteförvånad när de ringde och berättade det förra veckan. Jag tyckte att det var en så liten och för mig självklar grej jag gjorde, säger Lisen Brunberg.

    Provanställd inom samma yrke Hon är numera åter provanställd inom samma yrke, på en annan arbetsplats.

    ? Jag skulle absolut göra samma sak igen om det behövdes. På en arbetsplats där du inte kan säga ifrån om sådant du tycker är fel och ta en dialog om det vill jag ändå inte jobba. Utan fackligt engagemang skulle det ju bli en situation där arbetsgivaren kan göra vad som helst med oss som jobbar.

    Cilvikuragepriset l Priset instiftades av den syndikalistiska fackföreningen SAC till minne av den fackliga aktivisten Björn Söderberg som blev mördad av nazister i sitt hem 1999. Motivet var att han vågat slå larm om att en ledande nazist fått förtroendeuppdrag i Handelsanställdas förbund.

    Sedan år 2000 har priset delats ut den 12 oktober, på årsdagen av mordet på Björn Söderberg.

    l SAC:s motivering till 2017 års pristagare Lisen Brunberg: ?Lisen Brunberg, före detta provanställd på Attendos LSSboende i Partille, tilldelas Civilkuragepriset 2017 för att hon trots sin osäkra anställning agerade när säkerheten brast på hennes arbetsplats.

    Hennes anmärkningar rörde ensamarbete nattetid, något som innebar fara och som på ett annat privat boende i samma län ledde till en anställd kvinnas död. Lisens Brunbergs agerande fick det regionala skyddsombudet att lägga ett skyddsstopp mot ensamarbete nattetid, något som kan ha räddat liv, men priset

    Lisen fick betala var att hennes anställning avslutades. Det hade varit enkelt för henne att blunda för problemen och väntat med att rapportera säkerhetsbristerna tills hon blivit fast anställd.

    Men trots att hon riskerade sin anställning ? och därigenom sin ekonomiska trygghet ? valde hon att agera osjälviskt och solidariskt med sina arbetskamrater och de boende. En sådan solidaritet blir mer och mer sällsynt i tider som dessa när allt fler har osäkra anställningar och rädslan för att säga emot sina chefer ökar. Därför anser SAC:s centralkommitté att Lisen Brunberg är en värdig vinnare av Civilkuragepriset 2017.?

    En tidig kväll på vårdföretaget Attendos LSS-boende i Partille förra hösten var Lisen Brunberg inne på sin sista arbetstimme för dagen. Det saknades personal till nattpasset, så när chefen överraskande kom in skämtade Lisen med honom och sa ?Jaså, du ska gå in och jobba natten själv?.

    Chefen svarade med att be Lisen följa med honom in på kontoret. Där låg papper för uppsägning av hennes provanställning framme.

    ? Då slog det som jag inte alls tänkt på innan mig, att det var 45 minuter kvar innan min provanställning skulle övergå i en tillsvidaretjänst, berättar Lisen Brunberg. ?Allt var bra i början? Vid det laget hade hon jobbat ett tag på boendet. Först som timanställd, de sista månaderna med en provanställning.

    Lisen Brunberg hade under sin tid på arbetsplatsen nominerats till skyddsombud och tackat ja. Alla kollegorna röstade på henne.

    ? Till en början var allt bra där, men sedan kom problem som rörde säkerheten för oss som jobbade, berättar Lisen Brunberg.

    Arbetsplatsen är ett blandat boende, med både fysiskt funktionsnedsatta och människor med psykiska problem. En natt blev en av Lisen Brunbergs kollegor antastad inne i en lägenhet där en av de psykiskt sjuka bodde.

    ? Så får det inte gå till. Vi i personalen samlades till ett möte och diskuterade vad vi kunde göra åt saken, säger Lisen Brunberg.

    Resultatet av mötet blev att de krävde att få varsitt larm som de skulle kunna larma kollegorna med om hotfulla situationer uppstod.

    ? Jag tog upp kravet med vår chef. Han sa direkt att det kommer han inte att gå med på, berättar Lisen Brunberg.

    Chefen var nytillsatt och hade gjort ett gott första intryck.

    ? På vårt första möte med honom tyckte jag att han verkade fantastiskt bra, säger Lisen Brunberg.

    Vinstkrav och press Innan hon fick sparken utan förvarning beskriver hon sitt eget samarbete med chefen som gott. Han brukade ösa beröm över Lisen när hon satt med i möten med anhöriga, gode män och socialtjänsten. En vecka innan uppsägningen hade hon varit på ett utvecklingssamtal och enbart fått höra positiva saker om sig själv och sin arbetsinsats.

    De varningssignaler som ändå kommit efterhand under den nya chefens tid på arbetsplatsen hade Lisen Brunberg aldrig tagit som något personligt mot henne.

    ? Vi som jobbade hade länge känt att det skurits ner i allt, att det påverkat miljön negativt både för oss och för de boende, men bakom det misstänkte vi vinstkrav och press från bolaget, menar Lisen Brunberg.

    ? När jag fick sparken slog det ner som en bomb. Jag blev så bestört att jag inte kan sätta ord på det. Jag ville veta varför och sa till chefen att han åtminstone får vara karl nog att ge mig en motivering.

    Fick aldrig förklaring Hon fick aldrig höra någon förklaring till uppsägningen. Helt lagenligt, en provanställning kan avslutas med kort varsel utan att orsak anges.

    ? Det är bra att det finns en prövotid för både anställda och chefer att känna på varandra tycker jag, men inte om det utnyttjas på det här sättet, menar Lisen Brunberg.

    Även om uppsägningen gjorde att Lisen Brunberg mådde psykiskt dåligt, kände sig

    Lisen Brunberg l Yrke: Boendestödjare. l Ålder: 54.

    l Bor: Gunnilse. l Kuriosa: Var aktiv i den numera nedlagda speedwayklubben Kaparnas supporterklubb: ?Motor och livet är två av mina största intressen?, säger hon.

    ?Jag skulle absolut göra samma sak igen om det behövdes.?

    ..

  • 2017-10-17Handels i media

    mitti.se: Hemköp ordnar lärlingsprogram för nyanlända

    Hemköp ska ta emot nyanlända som praktikanter i sina butiker.

  • 2017-10-17Handels i media

    Dala-Demokraten: Övervinster medför att bankkontor försvinner

    Bankdöden på landsbygden

    Södra Dalarnas Sparbank lägger ner sitt kontor i Långshyttan. Pensionärer, lokala företagare och personer som inte kan ta sig till Hedemora eller Säter, kommer att drabbas.

    Det fyra stora bankerna i Sverige, Swedbank, Nordea, SEB och Handelsbanken går bra. 2016 var bankernas vinst hela 92 miljarder kronor. Det kan jämföras med att grundskolan i Sverige kostar 97 miljarder. De otroligt stora vinsterna gör bankerna på boräntan. Bankernas marginal har ökat från 0,2 procent 2009 till idag 1,73 procent.

    Under de senaste tio åren har inte mindre än 250 lokala bankkontor försvunnit. Värst i klassen är Swedbank med 188 nedlagda filialer. Dalarna har även drabbats av bankdöden. Under det senaste året har Handelsbanken för avsikt att lägga ner fem kontor i länet. Swedbank har på kort tid avvecklat sin verksamhet i Svärdsjö, Grängesberg, Södra Dalarnas Sparbank i Långshyttan och i Stora Skedvi. Konsekvenserna är förödande. Länsstyrelsen i Dalarnas har gjort en beräkning att 12 500 personer berörs om lokala bankkontor och uttagningsautomater försvinner på landsbygden. Det är inte bara äldre som drabbas utan också tillväxten på en liten ort. Mikaela Backman, Handelshögskolan i Jönköping, konstaterar i sin avhandling ?Regions, Human Capital and New Firm Formation? att det är viktigt med lokala bankkontor. I en intervju i Entré 2013 sa hon: ?Banker är viktiga för nyföretagande, både på landsbygden och i städerna. Men mest betydelsefulla är de på landsbygden. Lägger man ner ett bankkontor på landsbygden försvinner mycket lokalkunskap om regionen och invånarna där.

    Ett sätt att rädda de små bankkontoren på landsbygden är att byta bank. Vi kunder har större makt än vi anar. Se bara på Nordeas flytt av huvudkontoret från Stockholm till Helsingfors. En miljon kunder har för avsikt att överge Nordea. Bland dem betydande fackföreningar såsom Kommunal, LO, Handelsanställdas förbund och Transportarbetarförbundet. Reaktionen är förståelig med tanke på att regeringen 2008 upprättade en stabiliseringsfond med skattemedel på 34 miljarder. Tack vare den fonden räddades Nordea från konkurs.

    Undersök vilken bank som passar dig! Ålands- banken, Danske Bank, MittBolån, ICA-banken och SBAB är några alternativ på finansinstitut och fristående banker, och som har lägre ränta på bolån än storbankerna. Ålandsbanken är ett exempel på en liten bank, som inte bara har bättre lånevillkor utan också ger god kundränta på insatt sparkapital. Banken satsar också på lokal utveckling med tre kontor i Mariehamn, Brändö som har 485 bofasta innevånare och Kumlinge med 320 personer. Det kanske skulle vara något för de ansvariga på Södra Dalarnas Sparbank att göra ett studiebesök på Åland för att lära sig hur man bedriver bankverksamhet på mindre orter.

    Även i Dalarna finns några mindre fristående banker. Den lilla orten Bjursås med 1 900 invånare har en egen bank som har öppet fem dagar i veckan.

    Jag är född i Ljusdal och föredrar Hälsinglands Sparbank i Järvsö. Banken har god service och öppet alla vardagar. Det har gjort att näringslivet blomstrar och människor flyttar till orten. Järvsö har på några år ökat från 1 400 invånare till 1 800. Hälsinglands Sparbank menar att deras uppdrag kan sammanfattas på följande sätt: ?Från första början var bankens syfte att hjälpa mindre bemedlade människor att spara pengar. Banken riktade sig främst till den så kallade ?tjänande och arbetande klassen?

    Det är synd att Södra Dalarnas Sparbank inte delar den uppfattningen, utan väljer att lägga ner verksamheten i Långshyttan så att 1 700 personer blir utan bankservice.

    Ett sätt att rädda de små bankkontoren på landsbygden är att byta bank. Vi kunder har större makt än vi anar.

  • 2017-10-16Handels i media

    Svenska Dagbladet: Efter OS-besvikelsen ? nu är Olsson redo för ny satsning

    Hon målades upp som blågult medaljhopp inför OS i Rio ? men det slutade med en snöplig sjätteplats. Efter det tog Josefin Olsson en välbehövlig paus från seglingen. Nu är suget tillbaka och veckans världscuptävling i Japan blir en viktig del i hennes tredje raka OS-satsning.

    SvD träffar Josefin Olsson på ett kafé i närheten av Handelshögskolan där hon studerar marknadsföring och finans. Hon är lite mör efter att ha klivit upp tidigt till dagens första föreläsning och efter att dagen innan ha tillbringat flera timmar ute på Baggensfjärden i höstrusket när hennes klubb KSSS anordnade den sista regattan för året. Termometern visade på cirka fem?sex grader och det regnade och blåste precis hela tiden.

    ? Det var riktigt tufft. Jag hade tänkt försöka segla lite här hemma i november och december, men efter det här vet jag inte, säger hon.

    Inför världscuptävlingen i Japan som inleds i dag ser väderprognosen betydligt bättre ut, med en temperatur runt 20 grader. Tävlingarna avgörs i Gamagori, sydväst om Tokyo, vilket inte är optimalt för Olsson och många av de andra deltagarna som hellre hade velat tävla i Enoshima där OS-seglingarna 2020 kommer att äga rum. Men Olsson har redan hunnit testa OS-vattnet en gång, och med nästan tre år kvar till sommarspelen finns det gott om tid att förbereda sig.

    ? Fast de fyra åren mellan varje OS går mycket fortare än man tror. Det låter som så lång tid, men nu är man nästan stressad.

    Seglarna är ofta de som tillbringar mest tid på plats inför ett OS och de närmaste åren kommer det att bli åtskilliga resor till Tokyo för Olsson, som har fått tillbaka drivet och suget som krävs för ännu en OS-satsning.

    Efter OS i Rio de Janeiro i fjol såg det annorlunda ut.

    ? Jag kände att jag behövde en paus och tog ett långt uppehåll, jag tror aldrig att jag har varit borta från min egen båt under så lång tid. Det var först i maj som jag satte mig i lasern igen och sedan seglade jag mycket under sommaren. I juli var vi i Japan och testade OS-vattnet och då kände jag att ja, det är verkligen det här jag vill göra.

    Funderade du någon gång på att lägga av?

    ? Egentligen inte. Men efter OS var jag ganska besviken. Att komma sexa är ju bra men jag kände att jag genomförde själva tävlingen ganska dåligt. Det tog lite längre tid att komma över det än jag trodde. Sedan drog skolan igång och jag fokuserade på studierna och tänkte att ?kanske ska jag satsa på en civil karriär nu?. Men jag känner att jag har möjlighet att göra bra ifrån mig i Tokyo och vill ta den chansen. Det andra kan vänta.

    Efter ?comebacken? har det gått lite upp och ner för Olsson. Hon vann för-VM i Århus i augusti, men i VM i Nederländerna slutade hon 28:a. Inför Gamagori, som blir hennes första världscuptävling för året, har hon inte satt upp något resultatmål.

    ? Jag kommer mer att fokusera på prestationen. Jag måste få i gång starterna ordentligt och jobba så att de sitter.

    Inför nystarten har hon även bytt tränare till danskan Alberte Lindberg. De var träningspartners inför OS i London 2012 och känner varandra mycket väl.

    ? Det är jätteroligt att jobba med henne och få lite nya idéer. Det har funkat mycket bra hittills och vi har jobbat med en del nytt teknikmässigt. Vi har väldigt bra kemi och i och med att hon bor i Stockholm kan vi ha ett tajt samarbete.

    Olsson planerar även att ta hjälp av en prestationscoach som finns att tillgå genom Sveriges olympiska kommitté, SOK, i sina OS-förberedelser.

    ? Jag vill få hjälp med att bygga självförtroende och med hur jag bättre kan hantera nervositet.

    Efter Gamagori väntar världscuptävlingar i Miami och franska Hyeres nästa år. Lyckade resultat där lär vara en bra grund för att övertyga SOK om att hon ska till Tokyo 2020. Ännu viktigare blir det att göra bra ifrån sig i VM i Århus 2018 som är det viktigaste OS-kvalet.

    Olsson har redan börjat fokusera på slutmålet.

    ? Efter Tokyoresan i somras vet jag vad som kommer att krävas där och jag kommer att ha det i åtanke i allt jag gör fram till OS.

  • 2017-10-16Handels i media

    handelsnytt.se: Höj säkerheten där facket inte släpps in

    Kapningen av en livsmedelsbutik i Malmö sätter åter fokus på butiksanställdas utsatthet. Handels vill se åtgärder för att öka säkerheten i butiker ...

  • 2017-10-14Handels i media

    barometern.se: Christian Gustafsson: Ge mig ett könsrocks-Travelling Wilburys

    Sällskapsresan heter ju egentligen inte Sällskapsresan, utan Sällskapsresan (eller finns det svenskt kaffe på grisfesten?). Om den här krönikan ...

  • 2017-10-13Handels i media

    Handelsnytt: Johanna Hanson redo att bli världsmästare

    Pulsen kommer garanterat gå upp, säger Johanna Hanson som just nu befinner sig i Abu Dhabi, Förenade Arabemiraten. På söndag tävlar hon om titeln värl...

  • 2017-10-13Handels i media

    Sala Allehanda: Handels: Ta bort allmän visstid

    Handelsanställda förvägras trygghet i arbetslivet

    Sverige har blivit ett alltmer kluvet land. Det märks i vem som får komma till tals och vems problem som definieras som samhällsproblem. Vi ser en tydlig koppling till klass: de som har de slitsammaste jobben som är svårast att försörja sig på, är också de som hörs minst i debatten.

    I den nyutgivna antologin Lösa förbindelser ? om kampen för fasta förbindelser i handeln ? berättar handelsanställda om närapå slavliknande anställningskontrakt, ovärdiga ett modernt arbetsliv.

    Vi får läsa om människor som efter åratal på samma arbetsplats får sin anställningstid hyvlad och måste söka extrajobb för att klara vardagsutgifterna. Vi får ta del av hur det är att vara sms-anställd och vi får läsa om anställda som visiteras och övervakas på sin arbetsplats.

    I en av texterna skildras bland annat Coops lagerterminal i Västerås. Där är det, precis som på många andra lager, en datorstyrd röst i ett headset som styr den anställde. Dessutom mäts varje minut. Tar den anställde av sig lurarna och pratar med en arbetskamrat och inte hinner fram till nästa vara inom 180 sekunder så registreras hen som inaktiv.

    Många av Handels medlemmar förvägras den grundläggande tryggheten i arbetslivet. Tryggheten att kunna göra ett gott jobb utan att slita ut sig, tryggheten att få tillräcklig inkomst nästa månad, tryggheten att kunna planera sin fritid. Svensk ekonomi går bättre än på mycket länge men villkoren på arbetsmarknaden har blivit osäkrare.

    Den politiska debatten fokuserar på klyftan mellan dem som har jobb och dem som inte har det. Men i klyftan finns en stor och bortglömd grupp.

    Är man verkligen privilegierad om man har ett fast heltidsjobb, men närsomhelst kan få timmarna hyvlade från sitt anställningskontrakt? Är man privilegierad om man har 15 timmar kontrakterade i veckan och får ägna resten av tiden åt att jaga timmar?

    Handels verkar på den del av arbetsmarknaden där pressen på löntagarna är som störst. Idag arbetar 68 procent av de handelsanställda deltid, 30 procent är visstidsanställda. Flertalet är kvinnor.

    De villkor som råder i vår bransch i dag kan komma att råda på hela arbetsmarknaden om inte kampen mot otrygga jobb blir en gemensam facklig angelägenhet. Vi måste fortsätta att jobba för starka kollektivavtal som omfattar alla i branschen. Det är genom den svenska modellen vi kan reglera de värsta formerna av otrygghet.

    Men arbetsmarknadens parter kan inte lösa allt. De värsta avarterna i ogräsrabatten måste utrotas med hjälp av lagar.

    Här är några av de krav vi i Handels kommer att fortsätta att gå i bräschen för: n Det ska inte vara möjligt att anställa för begränsad tid när man egentligen behöver personal tillsvidare. Därför måste anställningsformen allmän visstid tas bort ur Lagen om anställningsskydd, LAS.

    n Det ska heller inte vara möjligt att kringgå det skydd som gäller mot uppsägningar genom att hyvla timmar från anställningskontraktet. Rätten att gå upp i timmar för den som är deltidsanställd men ständigt jobbar mer måste stärkas.

    Om det inte finns objektiva skäl att anställa på deltid ska anställningar vara på heltid.

    n Bemanningsföretag ska bara få användas som ett komplement, vid tillfälligt behov av arbetskraft ? inte för att täcka ett ordinarie behov.

  • 2017-10-13Handels i media

    Handelsnytt: Åhléns City hyvlar närmare 100 tjänster

    14 heltidare tvingas ner till deltid, och 84 deltidare blir av med timmar när Åhléns City i Stockholm hyvlar personalstyrkan. Alla drabbade får omställn...

  • 2017-10-13Handels i media

    Fri Köpenskap: Axfood satsar på nyanlända

    b Axfood startar nu programmet Nyanländ i Axfood som är ett 12 månader långt avlönat program för nyanlända.

    Till en början handlar det om ett pilotprojekt för tio nyanlända i fem Willys- och fem Hemköpsbutiker i Stockholm.

    ? På sikt är förhoppningen att lärlingsprogrammet ska byggas ut och omfatta alla våra 400 butiker runt om i Sverige, säger Louise Ring, Axfoods HR-direktör i ett pressmeddelande.

    Programmet går till stor del ut på praktiskt butiksarbete, 75 procent av tiden ägnas åt det och 25 procent ägnas åt teoretisk utbildning.

    Programmet har kommit till genom ett samarbete mellan Svensk Handel, Arbetsförmedlingen och Handelsanställdas Förbund.

  • 2017-10-12Handels i media

    handelsnytt.se: 7 saker alla bör veta om om ansvarstillägg

    Är du mejeriansvarig? Har hand om charken? Eller frysavdelningen? Då har du rätt att förhandla om ansvarstillägg! Här är sju saker du bör veta för ...

  • 2017-10-12Handels i media

    Nordsverige: Civilkuragets dag

    KRAMFORS.Civilkuragets dag uppmärksammas 12 oktober till minne av syndikalisten Björn Söderberg.

    I oktober 1999 mördades han av nazister efter att ha avslöjat att en aktiv nazist satt i styrelsen för en av fackförbundet Handels lokalavdelningar.

    För att hedra hans gärning ordnas manifestationer på flera håll i landet. Dagen inrättades av SAC Syndikalisterna.

    Nästan varje år sedan dess har också ett civilkuragepris delats ut till arbetare som vågat säga ifrån mot olika missförhållanden på sin arbetsplats. Uttrycket har franska rötter. Att ha civilkurage innebär modet att stå för sin mening, även när det innebär en personlig risk och vetskap om omgivningens motstånd.

    En individ som ger uttryck för civilkurage genom att vara en väckarklocka om missförhållanden kan stämplas som förrädare eller bråkstake. Beteendet kan stjälpa karriären, leda till avsked från arbetet eller hårda sanktioner som fängelsestraff eller utvisning.

  • 2017-10-11Handels i media

    Dagens Industri: 3,6 miljarder på spel när fack synar Nordea

    LO-förbundens ilska över Nordeas flytt är stor, och de flesta har inlett processer för att byta bank.

    Totalt kan de flytta 3,6 miljarder kronor från banken.

    Pappers fick nog redan förra året.

    Efter Nordeas besked om flytt av huvudkontoret i september var Kommunal, som har drygt 1 miljard kronor i banken, snabbt ute och meddelade att organisationen avslutar affärer med banken.

    Nordea har kommunicerat att inget ska förändras för kunderna och att banken fortsätter att betala lika mycket bolagsskatt i Sverige som tidigare.

    Men det har gjort föga för att blidka förbunden.

    En majoritet av de 14 LOförbunden nu har tagit inriktningsbeslut, påbörjat utredningar eller processer för att lämna Nordea, visar Di:s koll med förbunden.

    Totalt har förbunden, inklusive LO centralt, 4,3 miljarder kronor placerade i banken. Av de pengarna handlar det om nästan 3,6 miljarder kronor som nu kan vara på väg bort.

    Kommunals ordförande Tobias Baudin har varit skarp i sin kritik.

    ?Vi har reagerat mot hur Nordea har försökt pressa fram lättnader i den avgift som ska skydda skattebetalarna mot bankkriser?, kommenterade han beslutet.

    Då hade Handels, med omkring en halv miljard kronor placerade hos Nordea, och Transport redan meddelat sina avsikter att lämna banken. Processen för att byta bank är där inledda.

    LO centralt har 800 Mkr i banken, och har startat en utredning för att lämna Nordea som huvudbank.

    ?Vi är övertygade om att medlemmarna vill att vi ska ha våra pengar i en svensk bank?, har LO:s ordförande Karl-Petter Thorwaldsson kommenterat beslutet.

    Fackförbundet Pappers fick nog redan tidigare, när Panamaskandalen med Nordea i centrum briserade.

    ?Vi flyttade våra pengar redan 2016?, säger P-A Pettersson, pressansvarig på Pappers.

    Då flyttade Pappers sin fond på drygt 900 Mkr från Nordea till fondbolaget

    SFM Stockholms fondhotell.

    ?Det var Panamaaffären som fick bägaren att rinna över. Sedan förstärker naturligtvis hotet om flytt att vi försöker rappa på det här?, säger P-A Pettersson.

    Pappers har inga pengar kvar i Nordea, men en del företagskort som man nu också är på väg att släppa.

    ?Från årsskiftet har vi inga kopplingar kvar överhuvud taget i Nordea?, säger P-A Pettersson.

    IF Metall har inte Nordea som huvudbank, men ändå 500 Mkr placerade hos banken vid ingången av 2017. Och linjen avviker från många andra fackförbund. Tills vidare är det sagt att man inte lämnar Nordea.

    ?Självklart tycker vi att det är bra att så många företag som möjligt har sina huvudkontor i Sverige och vi tycker inte att det är bra att de flyttar. Men om det är bättre för bankens kunder och banken att de tillhör EU:s bankunion, så kan det vara ett rimligt affärsmässigt beslut?; säger Ulf Andersson, ekonomichef på IF Metall.

    Han poängterar också att flytten av Nordeas huvudkontor avgörs först på bankens stämma i vår.

    ?Utifrån det har vi bestämt nu att vi inte kommer att flytta några pengar?, säger Ulf Andersson.

    På Nordea, som totalt har hisnande 330 miljarder euro, motsvarande drygt 3.140 milj arder kronor, i förvaltat kapital, är man återhållsam med kommentarer.

    ?Vi vill naturligtvis inte förlora någon kund, men vi vill inte kommentera enskilda kundrelationer?, säger presschefen Petter Brunnberg.

    LO-förbundens inställning till Nordea PENGAR PLACERADE HOS NORDEA

    centralt Startat utredning för att lämna Nordea som huvudbank Drygt 800 Mkr Byggnads Ställt frågor till Nordea, frågan ska diskuteras i styrelsen nästa vecka Ca 150 Mkr Elektrikerna Inriktningsbeslut om att lämna Nordea320 MKr Fastighets Påbörjat utredning om Nordea kan behållas som huvudbank Ca 45 Mkr - facket för skogs-, Avvaktar LO:s utredning och Nordeas bolagsstämma, och grafisk bransch Ca 100 Mkr Handels Processen att välja ny bank är påbörjad Ca 500 Mkr Hotell- och restaurangfacket Inte beslutat att lämna Nordea Ca 100 Mkr Industrifacket Metall Har inte Nordea som huvudbank, tills vidare sagt att inte kommer lämna Ca 500 Mkr Kommunal Beslutat att påbörja avveckling av sitt investerade kapital hos Nordea Drygt 1 miljard kr Livs Inriktningsbeslut om att lämna Nordea som huvudbank Ca 60 Mkr Musikerförbundet Översyn, undersöker förutsättningarna för en flytt Mindre än 1 Mkr Målareförbundet Inriktningsbeslut om att lämna Nordea 250 Mkr Pappers Flyttade sina tillgångar från Nordea redan 2016 Inga Seko Inriktningsbeslut om att lämna Nda Ca 500 Mkr Transportarbetareförbundet Processen inledd för att byta bank

    Totalt har LO-förbunden i Nordea 4,3 miljarder kr Pengar som kan vara väg bort från Nordea 3,6 miljarder kr

    då formellt beslut om flytten ska tas

    Inga placeringar. Medlemsavgifter och flöden på 240 Mkr per år

  • 2017-10-11Handels i media

    handelsnytt.se: Samhallanställda nöjda med nya avtalet

    Låglönesatsningen var mer än viktig. Många av oss tjänar under 24 000 kronor, säger Hassan Soudi på Samhall i Uppsala. I går blev Samhallavtalet ...

  • 2017-10-11Handels i media

    handelsnytt.se: Nyanlända blir lärlingar på Hemköp och Willys

    Tio nyanlända får chans att bli lärlingar på Hemköp och Willys. Handels är delaktigt i satsningen genom ett unikt kollektivavtal.

  • 2017-10-11Handels i media

    Dagens ETC: ?Coop är märkligt innovativa?

    Stora lönsamhetsproblem får e-handeln att testa gig-leverans

    Trots miljonförluster storsatsar matvarukedjorna nu ytterligare på försäljning av mat via nätet ? och konkurrensen är stenhård.

    Medan ICA levererar mat direkt in i kylen har Axfood nyligen gjort två stora förvärv. Längst går dock Coop, som nu drar på sig fackets kritik för anlitande av ett så kallat gigföretag.

    Inköp av livsmedel via nätet växer så det knakar. Förra året ökade den internetbaserade försäljningen av mat med 30 procent.

    Men branschen lider av lönsamhetsproblem. Specialiserade e-handelsföretag gör miljonförluster. Ändå har de stora livsmedelskedjorna hakat på trenden: ICA, Citygross, Coop, Willys och Hemköp erbjuder nu alla hemleverans på beställning via internet.

    ? Generellt kan man säga att e-handeln drivs av tre faktorer ? utbud, bekvämlighet och pris. Där skiljer den sig från dagligvaruhandeln. De kan garantera bekvämlighet och stort utbud, men det är fortfarande dyrare, säger Jonas Arnberg, vd på Handelns utredningsinstitut, HUI. Mångmiljonförluster Hur stora förlusterna är för de företag som slåss om e-marknaden är ännu okart. Matvarukedjorna vill själva inte uppge några siffror när Dagens ETC ringer runt.

    Men förra året gjorde Mathem och mat.se en förlust på totalt 169 miljoner kronor, enligt en kartläggning av SvD.

    ? Inget av de här företagen har varit särkilt lönsamma, men de växer och får en massa kunder och förhoppningsvis kan de komma att bli det. Vi lyssnar på våra kunder och de vill ju ha e-handel, säger Claes Salomonsson, presschef på Axfood.

    Samtidigt konstaterar handelns utredningsinstitut att företagen aktivt söker efter nya strategier, vilket är ytterligare ett tecken på ett behov av effektivisering

    ? framför allt inom transport och logistik.

    ? Grundutmaningen är att man har så låga marginaler, att köra omkring blir inte lönsamt. Men när man får upp volymerna kommer man förmodligen att hitta mer långsiktiga modeller.

    Vi kommer att se en massa olika lösningar på det, säger Jonas Arnberg.

    Konkurrensen är stenhård. Via digitala nycklar testar nu ICA att leverera mat ända in i kylen, och i våras gjorde Axfood slag i saken och köpte upp både mat.se och Middagsfrid.

    I dagsläget plockas alla varor som beställs via nätet i Hemköps och Willys butiker. Men genom förvärvet har Axfood nu fått tillgång till företagens stora packningscentraler.

    ? Tanken är att samordna logistiken på sikt, men det som är krångligt med e-handel är att det tar lite tid, säger Claes Salomonsson, Axfood.

    Anlitar gig-företag Längst i ivern att öka snabbhet och ekonomi går dock Coop. Nyligen meddelade Coop att de inlett ett samarbete med budfirman Urb-it. Modellen bygger på snabba matleveranser ? ett cykelbud tar emot beställningen via matkedjans hemsida och plockar sedan själv varorna i butiken för att därefter köra iväg till kunden. Helst ska allting ta mindre än en timme.

    Catrin Folkesson, onlinechef på Coop, beskriver det som ?ett nästa steg? för Coop och drar paralleller till Foodora och Uber Eats.

    ? Det här ska gå väldigt snabbt och blir en skillnad mot gängse online-försäljning av mat idag där du ofta får den dagen efter, säger hon till Breakit.

    Precis som matappföretaget Uber Eats är Urb-it en så kallad plattformsdistributör. Cykelbuden har sina egna firmor och ses som ?leveranspartners? snarare än anställda. För 80 kronor per leverans får de själva stå för inbetalning av sociala avgifter, försäkringar och arbetsredskap.

    Nyheten har kringgått facken, som nu reagerar starkt på matvarujättens offensiv.

    ? Man blir förvånad, milt uttryckt. Det är beklagligt att ett företag som Coop valt att göra det här, för om man läser på deras hemsida så utger de sig ju för att vara den goda kraften i svensk dagligvaruhandel. Det rimmar rätt illa med vad Urb-it står för, säger Maria Arkeby, presschef på Svenska transportarbetareförbundet.

    Hon fortsätter: ? Det kan knappast vara ansvarstagande att låta människor transportera ens varor till tämligen usla och otrygga villkor.

    Andelen mat som köps in via nätet är fortfarande liten och utgör i dagsläget enbart 1,5 procent. Men försäljningen ökar explosivt, och Coop är inte ensam om att ta till nya metoder för att hävda sig i konkurrensen.

    ? Coop är däremot lite märkligt innovativa, säger Fredrik Ståhlberg, ombudsmanHandelsanställdas förbund i Stockholm.

    ?Kommer ta förnyad kontakt? Även han reagerar med förvåning på Coops agerande. Enligt Fredrik Ståhlberg har Coop en skyldighet att först förhandla med Handelsanställdas förbund innan ett samarbete av det här slaget inleds. Men det har man inte gjort i det här fallet.

    ? Jag kommer att ta förnyad kontakt gällande detta i nästa vecka, och de ska få klart för sig vad vi tycker. Om man ska ha samröre med någon är det självklart att den här parten ska vara rumsren och att det ska finnas kollektivavtal, säger Fredrik Ståhlberg.

    Fotnot: Dagens ETC har försökt nå Catrin Folkesson, onlinechef på Coop.

    ? Facket kritiskt: ?Usla och otrygga villkor?

    Personalen lyser med sin frånvaro i matvarubutikerna ? men på lagren blir de allt fler. E-handeln innebär inte bara tunga lyft och upprepade arbetsuppgifter. Lagerarbetet är dessutom svårt att effektivisera.

    Dagens ETC har tidigare berättat om hur arbetsvillkoren förändrats i takt med e-handeln. Allt fler arbetsuppgifter övergår i lagerarbete där 86 procent uppger att de i någon form lider av fysisk skada till följd av arbetet. Det har också visat sig att kvinnor generellt drabbas hårdare av arbetsmiljön än män.

    Detta är en omställning som också märks bland butiksanställda i matvarubutiker.

    ? I butikerna går kunderna själva och handlar och då står kunderna för allt det. På många ställen är de till och med självexpedierade. Men på lagren är det väldigt personalintensivt, säger Fredrik Ståhlberg, ombudsmanHandelsanställdas förbund i Stockholm.

    Enligt honom är det där som de stora kostnaderna uppstår ? kostnader som dessutom ökar då efterfrågan på inköp av livsmedel via nätet växer.

    Eftersom varorna plockas en efter en finns inga enhetliga förpackningar och logistiken är svår att ersätta med tekniska lösningar.

    ? Det finns liksom ingen rationalitet i det utan allting är väldigt klumpigt och krångligt. Företagen hoppas på att det ska betala sig förr eller senare ? men än så länge gör det inte det, säger Fredrik Ståhlberg.

    Han är tveksam till kedjornas försök att vara innovativa med lockpriser och snabba leveranser ? däremot tror han att det kan finnas en framtid när omsättningen blir tillräckligt stor.

    ? Jag tror inte riktigt på det där, utan ska de överleva ekonomiskt måste det finnas en storskalighet.

    MALIN JANSSON

    ?Allting är väldigt klumpigt?

    Gig-företag

    l Ett gig-företag är ett företag där fasta anställningar ersätts av tillfälliga gig. Idag utgörs cirka 20 procent av arbetsstyrkan i Sverige av personer som arbetar för olika gig-företag ? och andelen lär växa enligt en analys av SEB.

    l Bakom utvecklingen noterar banken tre drivkrafter ? den digitala tekniken som gör det hela möjligt, det faktum att företagen behöver vara mer flexibla samt en förändrad attityd hos arbetsgivarna.

    l När ETC Stockholm granskade branschen i våras pratade cykelbuden på gig-företagen Uber Eats och Foodora samstämmigt om undermåliga arbetsvillkor med hög stress, låga löner och bristfällig anställningstrygghet.

    ..

  • 2017-10-10Handels i media

    ka.se: Bud från medlarna i Samhallkonflikten

    Idag 15:54 Medlarna i Samhallkonflikten har lämnat ett bud till parterna. Svar ska ges före klockan 17 i dag.

  • 2017-10-10Handels i media

    Dagens Nyheter: Axfood anställer nyanlända i nytt program

    Dagligvaruföretaget Axfood startar vid årsskiftet ett ettårigt lärlingsprogram för nyanlända.

    . Lärlingarna får 75 procent av ingångslönen, enligt en uppgörelse med Handelsanställdas förbund. För att få vara med i programmet ska den nyanlända ha fyllt 20 år, ha fått uppehållstillstånd i Sverige och vara inskriven på Arbetsförmedlingen. De arbetar 75 procent av tiden och 25 procent är utbildning.

    ? På sikt är förhoppningen att lärlingsprogrammet ska byggas ut och omfatta alla våra 400 butiker runt om i Sverige, säger Louise Ring, Axfoods hr-direktör.

    Bakom projektet står även Svensk Handel, Arbetsförmedlingen och Handelsanställdas förbund. Pia Gripenberg

  • 2017-10-09Handels i media

    dagenshandel.se: Axfood tar in nyanlända som lärlingar

  • 2017-10-09Handels i media

    Handelsnytt: Anita är fast i hjärndimman

    Fra?n en aktiv fo?reningsma?nniska, ett ma?ngfacetterat arbete pa? ABF och tva? simpass i veckan, till en vardag da?r febern, tro?ttheten och hja?rn...

  • 2017-10-08Handels i media

    handelsnytt.se: Medlemslånen blir inte kvar i Nordea

    Handels har fattat det formella beslutet att lämna Nordea. Även medlemslånen kommer i framtiden erbjudas i en annan bank.

  • 2017-10-07Handels i media

    Östgöta Correspondenten: Han vill att regionen bryter med Nordea

    Östergötland Varje år hanterar Nordea flera miljarder kronor i form av löneutbetalningar till alla anställda inom Region Östergötland. Nu vill Vänsterpartiet att Regionen byter bank.

    Efter Nordeas beslut att flytta sitt huvudkontor från Sverige har flera fackförbund, som Handels och Kommunal, valt att lämna banken. Nu vill Vänsterpartiet att Region Östergötland går samma väg.

    Den 4 oktober lämnade V in en motion till Regionfullmäktige om att byta bank.

    ? Vi tycker inte att Nordeas agerande är okej. De smiter från sitt samhällsansvar och vill fly landet med sina miljonvinster, säger Emil Broberg, Vänsterpartiets gruppledare.

    Enligt Broberg rör det sig om stora summor som banken hanterar i form av de ­löneutbetalningar som görs till de cirka 12 000 anställda inom Regionen.

    ? Det skiljer sig en del från månad till månad, i bland kan det vara hundratals miljoner i månaden. Varje år blir det i alla fall flera miljarder, säger Broberg.

    Vad hoppas du nu på?

    ? Det återstår att se vad som händer. Jag hoppas ju att vi får respons för motionen, säger Broberg.

    Enligt regionstyrelsens ordförande, Mats Johansson (S), kommer motionen troligtvis behandlas först i januari nästa år.

    ? När vi utrett den och tagit fram relevant fakta kring vad det här skulle innebära, återkommer vi med besked, säger Johansson.

    eva.jensen@ostgotamedia.se

  • 2017-10-07Handels i media

    Norrköpings Tidningar: Vänsterpartist vill att regionen byter bank

    Östergötland Varje år hanterar 29 Nordea flera miljarder kronor i form av löneutbetalningar till alla anställda inom Region Östergötland. Nu vill Vänsterpartiet att Regionen byter bank.

    Efter Nordeas beslut att flytta sitt huvudkontor från Sverige har flera fackförbund, som Handels och Kommunal, valt att lämna banken. Nu vill Vänsterpartiet att Region Östergötland går samma väg.

    Den 4 oktober lämnade V in en motion till Regionfullmäktige om att byta bank.

    ? Vi tycker inte att Nordeas agerande är okej. De smiter från sitt samhällsansvar och vill fly landet med sina miljonvinster, säger Emil Broberg, Vänsterpartiets gruppledare.

    Enligt Broberg rör det sig om stora summor som banken hanterar i form av de löneutbetalningar som görs till de cirka 12 000 anställda inom Regionen.

    ? Det skiljer sig en del från månad till månad, i bland kan det vara hundratals miljoner i månaden. Varje år blir det i alla fall flera miljarder, säger Broberg.

    Vad hoppas du nu på?

    ? Det återstår att se vad som händer. Jag hoppas ju att vi får respons för motionen, säger Broberg.

    Enligt regionstyrelsens ordförande, Mats Johansson (S), kommer motionen troligtvis behandlas först i januari nästa år.

    ? När vi utrett den och tagit fram relevant fakta kring vad det här skulle innebära, återkommer vi med besked, säger Johansson.

    Vi tycker inte att Nordeas agerande är okej.

    Emil Broberg, Vänsterpartiets gruppledare

  • 2017-10-07Handels i media

    Motala&Vadstena Tidning: Vill att regionen byter bank

    Östergötland Varje år hanterar Nordea flera miljarder kronor i form av löneutbetalningar till alla anställda inom Region Östergötland. Nu vill Vänsterpartiet att Regionen byter bank.

    Vänsterpartiet 29 vill att regionen lämnar Nordea

    Efter Nordeas beslut att flytta sitt huvudkontor från Sverige har flera fackförbund, som Handels och Kommunal, valt att lämna banken. Nu vill Vänsterpartiet att ­Region Östergötland går samma väg.

    Den 4 oktober lämnade V in en motion till Regionfullmäktige om att byta bank.

    ? Vi tycker inte att Nordeas agerande är okej. De smiter från sitt samhällsansvar och vill fly landet med sina miljonvinster, säger Emil Broberg, Vänsterpartiets gruppledare.

    Enligt Broberg rör det sig om stora summor som banken hanterar i form av de löneutbetalningar som görs till de cirka 12 000 anställda inom Regionen.

    ? Det skiljer sig en del från månad till månad, i bland kan det vara hundratals miljoner i månaden. Varje år blir det i alla fall flera miljarder, säger Broberg.

    Vad hoppas du nu på?

    ? Det återstår att se vad som händer. Jag hoppas ju att vi får respons för motionen, säger Emil Broberg.

    Enligt regionstyrelsens ordförande, Mats Johansson (S), kommer motionen troligtvis behandlas först i januari nästa år.

    ? När vi utrett den och tagit fram relevant fakta kring vad det här skulle innebära, återkommer vi med besked, säger Johansson.

    Emil Broberg, Vänsterpartiets

  • 2017-10-07Handels i media

    Ölandsbladet: ?Bemanningsföretag är ett komplement?

    ARBETSMARKNAD Svensk ekonomi går bättre än på mycket länge men villkoren på arbetsmarknaden blir allt otryggare.

    Handelsanställdas förbund efterlyser krafttag både från parterna på arbetsmarknaden och från politikerna.

    Sverige har blivit ett alltmer kluvet land. Det märks i vem som får komma till tals och vems problem som definieras som samhällsproblem. Vi ser en tydlig koppling till klass: de som har de slitsammaste jobben som är svårast att försörja sig på, är också de som hörs minst i debatten.

    I den nyutgivna antologin Lösa förbindelser ? om kampen för fasta förbindelser i handeln ? berättar handelsanställda om närapå slavliknande anställningskontrakt, ovärdiga ett modernt arbetsliv.

    Vi får ta del av hur det är att vara sms-anställd, ständigt beredd med mobilen i fickan. Vi får läsa om utsattheten i ett serviceyrke där ensamarbete förekommer och man måste hantera besvärliga kunder varje dag.

    En skribent i och illustratör till boken är Erika Petersson, den kända twittraren ?Kassadrottningen?, som jobbat på Öland. Hon berättar hur det är att jobba i ett utsatt serviceyrke, som ung kvinna. Hur det är att ge service och samtidigt hantera besvärliga kunder.

    Många av Handels medlemmar förvägras den grundläggande tryggheten i arbetslivet. Tryggheten att kunna göra ett gott jobb utan att slita ut sig, tryggheten att få tillräcklig inkomst nästa månad, tryggheten att kunna planera sin fritid. Svensk ekonomi går bättre än på mycket länge men villkoren på arbetsmarknaden har blivit osäkrare.

    Den politiska debatten fokuserar på klyftan mellan dem som har jobb och dem som inte har det.

    Men i klyftan finns en stor och bortglömd grupp. Är man verkligen privilegierad om man har ett fast heltidsjobb, men närsomhelst kan få timmarna hyvlade från sitt anställningskontrakt? Är man privilegierad om man har 15 timmar kontrakterade i veckan och får ägna resten av tiden åt att ?jaga timmar??

    Handels verkar på den del av arbetsmarknaden där pressen på löntagarna är som störst. Idag arbetar 68 procent av de handelsanställda deltid, 30 procent är visstidsanställda. Flertalet är kvinnor. De villkor som råder i vår bransch i dag kan komma att råda på hela arbetsmarknaden om inte kampen mot otrygga jobb blir en gemensam facklig angelägenhet. Vi måste fortsätta att jobba för starka kollektivavtal som omfattar alla i branschen. Det är genom den svenska modellen vi kan reglera de värsta formerna av otrygghet.

    Men arbetsmarknadens parter kan inte lösa allt.

    De värsta avarterna i ogräsrabatten måste utrotas med hjälp av lagar. Här är några av de krav vi i Handels kommer att fortsätta att gå i bräschen för: Det ska inte vara möjligt att anställa för begränsad tid när man egentligen behöver personal tillsvidare. Därför måste anställningsformen allmän visstid tas bort ur Lagen om anställningsskydd, LAS.

    Det ska heller inte vara möjligt att kringgå det skydd som gäller mot uppsägningar genom att ?hyvla? timmar från anställningskontraktet.

    Rätten att gå upp i timmar för den som är deltidsanställd men ständigt jobbar mer måste stärkas. Om det inte finns objektiva skäl att anställa på deltid ska anställningar vara på heltid. Bemanningsföretag ska bara få användas som ett komplement, vid tillfälligt behov av arbetskraft ? inte för att täcka ett ordinarie behov.

  • 2017-10-06Handels i media

    Dagens Industri: Oenighet om enkla jobb

    Fack och arbetsgivare redo nobba Arbetsförmedlingen

    nDi Fakta Många förslag i luften ¦¦Etableringsjobb: Förslag från Teknikförew§tagen som innebär att en månadslön på 8 000 kompletteras med ett lika stort bidrag från staten. ¦¦Utbildningsjobb: LO:s förslag på reguljärt arbete till en lägre lön, som kompletteras med utbildning utanför arbetsplatsen. ¦¦Inträdesjobb: En förenklad anställning till 70 procent av ingångslönen riktad till unga utan gymnasium och nyanlända.

    ¦¦I förhandlingarna deltar representanter för arbetsgivarsektorerna bygg, handel, hotell, restaurang, tjänsteföretagen, transporter, industri och från arbetstagarsidan representanter för IF Metall, Kommunal, Handels, Målarna och Pappers.

    Nu går startskottet i samtalen om jobb för nyanlända.

    Både fack och arbetsgivare är beredda att nobba Arbetsförmedlingen.

    Vid lunchtid på fredagen startade förhandlingarna mellan fack och arbetsgivare om enkla jobb. Runt bordet sitter nio herrar och en dam och på bordet ligger LO:s förslag om utbildningsjobb och arbetsgivarnas etableringsjobb. Efter eftergifter från arbetstagarhåll är de centrala parterna inte med vid bordet.

    ?Det finns en insikt från parterna att de här 76 000 personerna i etableringsuppdraget behöver komma i jobb. Samtidigt finns det 100 000 lediga jobb?, säger Veli-Pekka Säikkälä, avtalssekreterare på IF Metall, som trots en trög start tror att parterna lyckas nå målet att enas före jul.

    Alliansinitiativet yrkesintroduktionsjobb blev aldrig någon succé. För att detta initiativ ska lyckas krävs att arbetsgivarna sluter upp, enligt Anders Weihe, förhandlingschef på Teknikföretagen. ?Ska det här flyga måste bolagen i alla möjliga sektorer vara beredda att anställa i etableringsanställning även om det inte finns ett definierat arbetskraftsbehov?, säger han.

    Målet är att ta fram gemensamma ramar för alla branscher i ett första steg, kring exempelvis avtals- och anställningstidens längd, för att sedan titta på de sista detaljerna sektorsvis. Om man enas vidtar gemensamma förhandlingar med regeringen för att få fram statliga pengar.

    Enligt Anders Weihe är kostnaden för arbetsgivarna en nyckel till framgång, i etableringsjobben ligger denna på 8 000 kronor i månaden och fylls på med en lika stor statlig ersättning som går direkt till individen.

    Veli-Pekka Säikkälä vill inte uttala sig om pengarna annat än med konstaterandet att ?det är viktigt med en inkomst man kan leva på?, men han säger ja till principen. ?Det jag hör från arbetsgivarsidan är att det är besvärligt med alla statliga stöd. Det är krångligt och besvärligt och man har svårt med Arbetsförmedlingen. Vi är beredda att diskutera en sådan modell där stödet går direkt till individen?, säger han.

    Fackets oro att anställningsformen kan bidra till en sänkt lönenivå, tror Anders Weihe inte är befogad, men han öppnar samtidigt för att börja med en provperiod. En annan sak som förenar sidorna är en skepsis mot alliansens motförslag, inträdesjobb på 70 procent av kollektivavtalad ingångslön, som återfanns i samtliga budgetar i veckan.

    ?Det tror jag är otillräckligt. Det saknar ett brett stöd för att det här ska fungera?, säger Anders Weihe.

    ?Det är ingen låglönesatsning de gör. Det är en låglönedumpning. Det är ett väldigt ingrepp på förhandlingsrätten och det är det värsta jag har hört på många år?, säger Veli-Pekka Säikkälä och pekar på att andra länder som har minimilöner ger fack och arbetsgivare möjlighet att enas om högre nivåer. Vad ska det heta, instegsetableringsjobb?

    ?Jag tycker det räcker fint med etableringsinställning?, säger Anders Weihe.

  • 2017-10-06Handels i media

    corren.se: "Nordeas agerande är inte okej"

    Östergötland Varje år hanterar Nordea flera miljarder kronor i form av löneutbetalningar till alla anställda inom Region Östergötland. Nu vill ...

  • 2017-10-06Handels i media

    handelsnytt.se: 5 saker alla bör veta om permission

    Permission är inte bara till för dem som gör lumpen eller sitter i fängelse. Du kan få permis också från jobbet. Till exempel om du fyller 50, ska ...

  • 2017-10-06Handels i media

    Handelsnytt: JC hyvlade bort Lizbeths trygghet

    Lizbeth Palacios har jobbat pa? JC i Partille sedan 2006. Na?r fo?retaget i va?ras besta?mde sig fo?r att hyvla tja?nsterna i tre butiker i Go?teborg...

  • 2017-10-06Handels i media

    Handelsnytt: "Kompetens väldigt viktigt"

    Kompetens och service kommer bli än viktigare för fysiska butiker när mycket av handeln flyttar ut på nätet. Jonas Arnberg, vd på HUI Research, efterly...

  • 2017-10-05Handels i media

    Handelsnytt: Så drar hon ner brallorna på sextrollen

    Hon möter hot med humor, trakasserier med dräpande kommentarer. Linnéa Claeson, handbollsproffset med det regnbågsfärgade håret, hyllas för sin smarta...

  • 2017-10-05Handels i media

    Norrbottens Kuriren: Arbetsmiljön i utsatta branscher under lupp

    Luleå 2 000 arbetsgivare i landet kommer under två veckors tid att granskas av Arbetsmiljöverket för att motarbeta sjukskrivningar inom de branscher där unga jobbar. 60 av de arbetsgivare som kommer att granskas finns i ­Norrbotten.

    ? Från och med i morgon kommer våra medarbetare att besöka olika arbetsgivare för att se hur de jobbar för att motverka sjukskrivningar bland unga anställda, säger Nadja Lukin, Sektionschef för Arbetsmiljöverket i Norrbotten.

    Det gäller blan d annat branscher som callcenter, ­varulagring samt hotell- och restaurangbranschen som kommer granskas under de kommande två veckorna. Enligt Arbetsmiljöverkets skade­statistik så ökar antalet arbetsrelaterade sjukdomar för varje år och de som drabbas mest är unga i åldern 19?24 år.

    ? Det här kan bero på att många unga har eller ställer­ höga krav på sig själva. Det vi ser från Arbetsmiljö­verkets sida är att det är viktigt för arbetsgivarna att de se till att unga får en bra introduktion, gör riskbedömningar och tittar på deras arbetsmiljö hela tiden. Det är lika viktigt för unga som det är för ­äldre också, säger Nadja Lukin.

    Daniel Ericsson, ombudsman och regionalt skyddsombud på Handelsanställdas förbund säger att sjukskrivningar bland deras medlemmar är ett stort problem som han hoppas granskningen ska motverka

    ? Det är tragiskt att unga i 20?25 års åldern börjar bli utbrända redan nu. Det är de allmänna visstidsanställningarna som är orsakerna bakom det här problemet, vi har vissa som vittnar om att de inte ens kan gå på toan för att de är rädda att missa ett samtal eller ett sms får ­arbetsgivarna att det har kommit in ett pass som man kan ta. Det är inte okej att det är så i Sverige 2017, ­säger ­Daniel Ericsson.

    Hur kommer ni gå till väga för att granska dessa branscher?

    ? Vi kommer försöka jobba med att organisationen ska stödja människan och att det ska finnas rutiner för ­systematiskt arbetsmiljö­arbete. Det är det som är ­vägen till ett hållbart arbetsliv. Vi kommer titta på hur man jobbar med de här ­sakerna, det blir information men också inspektion, säger Nadja Lukin och tillägger:

    ? Vi behöver friska arbetsplatser i alla åldrar så att det ska bli ett hållbart arbetsliv, det är det viktiga i det här ­arbetet.

    mohammed.salem

    @norrbottensmedia.se

    0920-26 29 00

  • 2017-10-04Handels i media

    sverigesradio.se: "Man kan ju inte göra bunker av en butik"

    Butiker i Västervik Foto: Leif Johansson/Sveriges Radio

  • 2017-10-04Handels i media

    Dagstidningen ETC Göteborg: Lönsamt ? trots boom för matköp på nätet

    Näthandeln fortsätter att öka, men företag har problem med lönsamheten.

    ? E-handeln kommer fortsätta att öka, men många företag kommer att slås ut på vägen, säger Jonas Arnberg, vd på Handelns utredningsinstitut. E-handeln växer så det knakar, och livsmedelsinköpen står för en betydande del av utvecklingen. Under förra året var tillväxten för inköp av livsmedel via nätet 30 procent. Men e-handeln är långt ifrån en kassako för livsmedelsbranschen.

    ? Livsmedelsbranschen har väldigt mycket lönsamhetsproblem inom e-handeln. För varje ny kund ökar det svarta hålet i plånboken, säger Fredrik Ståhlberg, ombudsmanHandels i Stockholm.

    Detta beror främst på ohållbart höga kostnader för logistiken, menar han.

    ? Logistiken äter upp förtjänsten. En av orsakerna till det är att vi beställer matvaror via nätet, med krav på att de ska levereras hem till dörren samma dag. Det blir såklart en massa leveranskostnader, säger Fredrik Ståhlberg.

    En tredjedel går förlust I många andra europeiska länder finns andra system för matvaruleveranserna.

    ? I andra länder har man uppsamlingsplatser dit folk får gå för att hämta upp sina matvaror, och man kan bara beställa utifrån förbestämda recept. I Sverige körs allt hem till dörren. Det stökar till det väldigt, eftersom det blir svårt att fylla bilarna. Alla vill ju nämligen ha sina varor vid ungefär samma tid på dagen, säger Fredrik Ståhlberg.

    Enligt Handelns utredningsinstitut, HUI, går en tredjedel av e-handelsföretagen med förlust i dagsläget.

    ? Det är baksidan med digitaliseringen. E-handeln kommer sannolikt att fortsätta öka i många år till, och många företag kommer att tvingas anpassa sig till det. Men många kommer också att slås ut på vägen, säger Jonas Arnberg, vd på HUI.

    ?För varje ny kund ökar det svarta hålet i plånboken.?

  • 2017-10-04Handels i media

    Dagstidningen ETC Göteborg: ?Vi ser en ökad risk för fysiska skador?

    Näthandeln flyttar anställda från butik till lager ? där nio av tio skadas i arbetet

    analys och prognos för svensk detaljhandel?. Han konstaterar att e-handelns kraftiga tillväxt leder till att andelen anställda på varulagren ökar, om än inte på bekostnad av antalet anställda i detaljhandeln.

    ? En betydande del av de handelsanställda kommer i framtiden att jobba på dessa varulager, säger Martin Rosenström.

    I utredningen av e-handeln har han även analyserat hur arbetsmiljön ser ut för de anställda på dessa varulager.

    ? Vi ser en ökad risk för fysiska skador, som förslitningsskador exempelvis, till

    E-handeln ökar stadigt och drar ifrån allt mer. Under första halvan av 2017 stod den för hela den ekonomiska tillväxten inom sällanvaruhandeln. Något som innebär att den traditionella detaljhandeln har stannat av och kanske nått sin pik.

    Frågan är hur detta påverkar anställningsformerna. Kommer fler anställda inom en snar framtid att jobba på e-handelsföretagens varulager ? och färre i köpcentrum och butiker?

    ? Ja, det kan man tänka sig.

    Mycket talar för det. E-handelns försäljning ökar väldigt mycket. Speciellt inom vissa branscher, säger Fredrik Ståhlberg, ombudsmanHandels i Stockholm.

    Många bemanningsanställda Fredrik Ståhlberg är dock inte särskilt oroad för en försämring av arbetsvillkor eller löner för fackförbundets medlemmar till följd av denna tänkbara omställning. Detta eftersom personalen på e-handelsföretagens varulager omfattas av snarlika kollektivavtal som de butiksanställda.

    ? Det ser inte ut att bli så stor skillnad faktiskt, eftersom vi inom Handels organiserar båda yrkesgrupperna. Avtal, försäkringar och löner är likvärdiga. Skillnaden i lön är av marginell karaktär. Det handlar om någon enstaka procent, säger han.

    Andelen inhyrd personal är av tradition hög inom lagerbranschen. Något som dock inte påverkar lönebildningen negativt, eftersom kollektivavtalet reglerar att lönen för de inhyrda ska ligga i nivå med den genomsnittliga lönen på arbetsplatsen, menar Fredrik Ståhlberg.

    Hög stress Däremot kan det innebära andra allvarliga problem, som är relaterade till arbetsmiljö och hälsa.

    ? Som inhyrd har man helt andra ögon på sig för att man hela tiden ska prestera, lyfta tyngre och jobba snabbare. Gör man inte det blir man utbytt. Det här är inte uttalat, men den

    Under första halvan av 2017 stod e-handeln ensam för hela tillväxten inom sällanvaruhandeln. Det innebär att allt fler anställda behövs på varulagren.

    Enligt Martin Rosenström, utredare på fackförbundet Handels, medför detta ökade hälsorisker.

    ? Vi ser en ökad risk för fysiska skador till följd av en avsevärt mycket tyngre arbetsmiljö, säger han.

    underförstådda medvetenheten om att det är så finns hela tiden där, säger Fredrik Ståhlberg.

    Denna ständigt överhängande press på de bemanningsanställda leder till fler olyckor och ett högre ohälsotal bland de inhyrda, menar han.

    ? Enligt Arbetsmiljöverkets undersökningar är olycksfrekvensen skyhög bland inhyrd personal. De presenterar ingen analys om vad det beror på, men man kan ju spekulera. Jag skulle tro att det uppdrivna tempot är en klart bidragande orsak. Truckar smäller och ryggar går sönder eftersom pressen på att prestera hela tiden är överhängande, säger Fredrik Ståhlberg.

    Problematiken med inhyrd personal är dock inte begränsad till lagerbranschen, konstaterar han.

    ? Bemanningsanställningar ökar dramatiskt även inom detaljhandeln. Man ersätter i allt högre utsträckning visstidsanställda med inhyrd personal även där, säger Fredrik Ståhlberg.

    Ökad risk för skador Martin Rosenström, utredare på Handels, har skrivit rapporten ?E-handeln tar över. En

    Fredrik Ståhlberg, ombudsmanHandels i Stockholm.

    Omsättning och tillväxt l E-handeln stod för all försäljningstillväxt inom sällanköpsvaruhandeln under första halvåret 2017.

    l Under andra kvartalet 2017 var tillväxten för e-handeln totalt 15 procent.

    l Under helåret 2016 ökade e-handeln med 16 procent, vilket motsvarar en omsättning på 57,9 miljarder kronor och en totalandel av handeln på 7,7 procent.

    Lageranställda skadas av arbetet l I Handelsförbundets utredning ?E-handeln tar över. En analys och prognos för svensk detaljhandel?, som bland annat fokuserar på arbetsförhållanden på e-handelsföretagens varulager, uppger 89 procent av de lageranställda att de utför fysiska moment med en negativ hälsopåverkan. l 86 procent uppger att de i någon form lider av fysisk skada, till följd av arbetet.

    l Undersökningen visar också att kvinnor generellt drabbas hårdare av arbetsmiljön än männen.

    Tillväxt per år i procent.

    År Procent 2016 16 2015 19 2014 16 2013 17 2012 17

    Tillväxt för e-handel följd av en avsevärt mycket tyngre arbetsmiljö, säger Martin Rosenström.

    Kollektivavtal finns sällan Av de tillfrågade i undersökningen uppger 89 procent att de utför fysiska moment med en negativ hälsopåverkan. Hela 86 procent uppger att de i någon form redan lider av fysisk skada till följd av arbetet.

    ? Vi vill inte peka ut ehandelsföretagen som särskilt bristfälliga, utan försöker i stället peka ut den förbättringspotential som finns. Problemet är ofta att de här företagen från början har varit ganska små. De har växt snabbt och saknar därför erfarenhet av fackligt arbete. Det finns ofta inga kollektivavtal alls, säger Martin Rosenström.

    Hälsoproblematiken i ehandelsföretagen bottnar till stor del i att det är en snabbt växande bransch, inom vilken varje bolag slåss för att säkra sina marknadsandelar.

    ? Det finns en stark resultatpress, för att man ska växa och inte slås ut av sina konkurrenter. Detta resulterar i försök att effektivisera verksamheten som påverkar de anställdas hälsa negativt, säger Martin Rosenström och poängterar att han absolut inte vill polarisera debatten.

    ? Att utmåla varandra som skurkar tjänar ingen på. Jag tror på konstruktiva samtal och på att öka kunskapen om de här frågorna. Utvecklingspotentialen finns där och en facklig representant, som uppmärksammar arbetsmiljöproblemen, är den billigaste och bästa organisationskonsult de här företagen någonsin kan få, säger Martin Rosenström.

    Truckar smäller och ryggar går sönder eftersom pressen på att prestera hela tiden är överhängande. Martin Rosenström, utredare på Handels. Företagen har växt snabbt och saknar därför erfarenhet av fackligt arbete. Det finns ofta inga kollektivavtal alls.

    ..

  • 2017-10-04Handels i media

    Dagens ETC: Inte lönsamt ? trots boom för matköp på nätet

    Näthandeln fortsätter att öka, men företag har problem med lönsamheten.

    ? E-handeln kommer fortsätta att öka, men många företag kommer att slås ut på vägen, säger Jonas Arnberg, vd på Handelns utredningsinstitut.

    E-handeln växer så det knakar, och livsmedelsinköpen står för en betydande del av utvecklingen. Under förra året var tillväxten för inköp av livsmedel via nätet 30 procent. Men e-handeln är långt ifrån en kassako för livsmedelsbranschen.

    ? Livsmedelsbranschen har väldigt mycket lönsamhetsproblem inom e-handeln. För varje ny kund ökar det svarta hålet i plånboken, säger Fredrik Ståhlberg, ombudsmanHandels i Stockholm.

    Detta beror främst på ohållbart höga kostnader för logistiken, menar han.

    ? Logistiken äter upp förtjänsten. En av orsakerna till det är att vi beställer matvaror via nätet, med krav på att de ska levereras hem till dörren samma dag. Det blir såklart en massa leveranskostnader, säger Fredrik Ståhlberg.

    En tredjedel går förlust I många andra europeiska länder finns andra system för matvaruleveranserna.

    ? I andra länder har man uppsamlingsplatser dit folk får gå för att hämta upp sina matvaror, och man kan bara beställa utifrån förbestämda recept. I Sverige körs allt hem till dörren. Det stökar till det väldigt, eftersom det blir svårt att fylla bilarna. Alla vill ju nämligen ha sina varor vid ungefär samma tid på dagen, säger Fredrik Ståhlberg.

    Enligt Handelns utredningsinstitut, HUI, går en tredjedel av e-handelsföretagen med förlust i dagsläget.

    ? Det är baksidan med digitaliseringen. E-handeln kommer sannolikt att fortsätta öka i många år till, och många företag kommer att tvingas anpassa sig till det. Men många kommer också att slås ut på vägen, säger Jonas Arnberg, vd på HUI.

    JÖRGEN LUND

    ?För varje ny kund ökar det svarta hålet i plånboken.?

  • 2017-10-04Handels i media

    Handelsnytt: Håkan fick sparken efter personalköp

    Alla gör det – handlar med personalrabatt. Men blir det fel är det du som anställd som får ta smällen. Nyligen förlorade både Håkan Andersson och h...

  • 2017-10-04Handels i media

    Handelsnytt: "Chansa aldrig"

    Är det rimligt att anställda förlorar jobbet när ett personalköp går fel? Vi ställde frågan till fackets juridiska byrå och arbetsgivarorganisatione...

  • 2017-10-04Handels i media

    Handelsnytt: Arbetsgivaren har fått rätt i 3 av 5 fall

    Håkan och Lisa Andersson är inte ensamma. När ett personalköp gått fel har även andra anställda förlorat jobbet. Handelsnytt har gått igenom flera d...

  • 2017-10-04Handels i media

    Markbladet: Butiksägare vill kunna porta återfallsförbrytare

    Svensk Handel och Handelsanställdas förbund vill att personer som begår upprepade brott ska kunna portas från butiker.

    Butiksägare i Mark håller med. ? Det tycker jag självklart är en jättebra idé, säger Helena Henriksson, som är driver Knuts och är ordförande för Handel i MarkMedarbetare i handeln förväntas stå ut med att en person som tidigare stulit, varit våldsam eller hotfull kommer tillbaka. Handlaren har fullt arbetsmiljöansvar för sina anställda men otillräckliga möjligheter att skydda dem?, skriver Per Geijer, säkerhetschef på Svensk Handel och Handelsanställdas förbunds arbetsmiljöombudsman Krister Colde, i en debattartikel i Metro. Får inte porta Då butiker ses som platser där allmänheten har tillträde gäller inte domstolens tolkning om olaga intrång i butik. Butiksägare har med andra ord i laglig mening ingen rätt att porta personer även om de stjäl flera gånger eller förolämpar personal. Per Geijer och Krister Colde skriver att fack och arbetsgivare inom handeln vill ändra på detta och kunna införa tillträdesförbud för personer som vid upprepade tillfällen visat att de inte kan sköta sig. Allt för att skydda butik och medarbetare. Välkommet förslag Butiksägare i Mark som Markbladet Näringsliv pratat med tycker att det är bra. ? Det är jättemånga som kommer in och är hotfulla och snattar. Om någon snattar hemma hos dig slänger du ju ut den personen, så jag tycker absolut att man ska kunna porta snattare. När vi upptäckt någon har vi bett dem att lämna tillbaka det de har stulit. Får vi tillbaka plagget så polisanmäler vi inte, säger Helena Henriksson.Det är jättemånga som kommer in och är hotfulla och snattar.?Tycker du att personer som begår upprepade brott ska kunna portas från butiker?Anna Persengård, Team Sportia: ? Ja, jag tycker att det är ett väldigt bra förslag. Jag tycker väl att människor är värda en andra chans, men kommer det in en narkotikapåverkad person som man vet har snattat flera gånger i rad och blivit tagen av polisen tycker jag att vi ska kunna meddela att den personen inte är välkommen i vår butik. Henrik Zackrisson, Jeansson: ? Idén är jättebra. Om man inte kränker någon ? alltså att de tror att man portar personen bara för att han eller hon är mörk till exempel ? är det solklart att man inte vill ha in en person som man vet kommer stjäla och inte handla. Om man har kött på benen är det vettigt. De vi märker är de ?dåliga tjuvarna?, de som är påverkade av alkohol eller narkotika. De är inte välkomna hit om de håller på såHans Turesson, Skene Bokhandel: ? Det beror på vad det handlar om för brott. Jag har aldrig funderat på detta och aldrig haft några sådana problem. Jag kan förstå att det finns sådana här problem på Femman-huset, men det är inget bekymmer jag har haft. Jag har inte behövt porta någon och hoppas att jag inte ska behöva göra det heller.

  • 2017-10-03Handels i media

    handelsnytt.se: Svensk Handel tackar ja till jobbförhandlingar

    LO och Handels vill förhandla för att få nyanlända och långtidsarbetslösa i jobb. I dag har de därför gemensamt vänt sig till de enskilda ...

Publicerad: 3 oktober 2011