Avtalsrörelsen

Här kan lära dig mer om hur en avtalsrörelse går till.

  • 1. Varför har vi en avtalsrörelse?

    I Sverige har vi något som kallas för den svenska modellen. Det betyder att fack och arbetsgivare tillsammans kommer överens om hur det ska vara på jobbet och inom branschen när det gäller löner och villkor - inte politikerna. Villkoren sammanställs i ett kollektivavtal som gäller för en begränsad tid. När förhandlingar om nya avtal pågår mellan fack och arbetsgivare kallas det för avtalsrörelse.

    Målet under avtalsrörelsen brukar vara att behålla de bra villkor som fanns i det tidigare avtalet, men också att förbättra villkoren på områden där avtalet inte varit lika starkt.

    Uppdaterad den 15 december 2015
  • 2. Hur kan medlemmarna vara med?

    Inför en avtalsrörelse är det viktigt att ta reda på vad du som medlem tycker om det nuvarande kollektivavtalet och vilka frågor som är viktiga att driva. För att vi ska veta vilka det är har alla Handels avdelningar avtalskonferenser. Där kan förtroendevalda delta och framföra synpunkter om förbättringar av avtalet. Alla synpunkter och önskemål sammanställs. Av dessa väljs sedan tre prioriterade krav ut.

    Uppdaterad den 15 december 2015
  • 3. Prioriterade krav

    De krav som deltagarna vid avtalskonferenserna kommit fram till lämnas till förbundsstyrelsen. Styrelsen består av tolv kongressvalda ledamöter samt en personalrepresentant. Det är de som fastställer de slutgiltiga avtalskraven. Kraven överlämnas sedan till arbetsgivarna som i sin tur överlämnar sina krav till oss.

    Uppdaterad den 15 december 2015
  • 4. Förhandlingsdelegation

    På avtalskonferenserna nomineras också kandidater till förhandlingsdelegationer för olika branscher. Delegationerna sitter med under förhandlingarna för att diskutera krav och förslag till ändringar i kollektivavtalen.

    Det slutgiltiga beslutet när det gäller vilka som väljs till förhandlingsdelegationerna fattas av förbundsrådet som består av förtroendevalda ordföranden från alla våra avdelningar.

    Uppdaterad den 15 december 2015
  • 5. Nytt kollektivavtal förhandlas

    När vi lämnat våra avtalskrav till arbetsgivaren och fått deras motförslag är det dags för riksavtalsförhandlingar. Där deltar förhandlingsdelegationer från oss och från arbetsgivaren. Under förhandlingens gång tar Handels delegation ställning till arbetsgivarens bud.

    Under pågående förhandlingar kanske du som medlem upplever att du får för lite information. Det beror på att en förhandling handlar en hel del om taktik och ingen av parterna vill röja för mycket om hur de tänker lägga upp sin argumentation eller hur de ser på möjligheterna att komma överens.

    Uppdaterad den 15 december 2015
  • 6. Om vi inte kommer överens

    Målet för båda parter är att komma överens utan att tvingas sälja bort någon av sina hjärtefrågor. Står parterna långt i från varandra kan förhandlingarna dra ut på tiden. Kommer Handels och arbetsgivarorganisationen inte överens om ett nytt kollektivavtal kan någon av parterna ta till konfliktåtgärder.

    Innan man gör det måste man varsla - alltså förvarna - motparten om det. Då parterna inte kommer överens kan Medlingsinstitutet, som är en statlig myndighet, utse medlare som försöker lösa tvisten innan konflikten bryter ut.

    Exempel på konfliktåtgärder är strejk, blockad eller lockout. Handels betalar ut ersättning till medlemmar som strejkar. För att finansiera detta avsätts pengar från medlemsavgiften i en strejkkassa.

    Uppdaterad den 15 december 2015
  • 7. Uppgörelse träffas

    När delegationer och styrelser på respektive sida godkänt förhandlingsresultatet kan avtal träffas och ett nytt kollektivavtal är klart. Sedan ska avtalet skrivas och granskas så att det inte är något som är fel. Därför kan det ta tid innan du har det i din hand. Men vi gör en kort sammanfattning som läggs här på handels.se så att du snabbt kan se de viktigaste förändringarna.

    Uppdaterad den 15 december 2015
Publicerad: 24 september 2014