Som facklig ekonom får man ofta frågor om vilken nytta Handels gör? Hur kan man se nyttan av ett medlemskap? Vad tjänar man på att vara medlem? Det är relevanta frågor och något som facket alltid måste kunna besvara.

Det går såklart att lyfta fram allt Handels gör för att förbättra villkoren i de branscher vi organiserar och förhandlar kollektivavtal. Exempelvis att vi förhandlat fram löneförhöjningar med runt 1 000 kr per månad, att vi förhandlat fram ob-ersättning som över året ger 3 000 – 4 000 kr per månad, att vi förhandlat fram avtalspensioner som avsätter runt 20 000 kr per år i avsättningar, etc. Inget av detta hade kommit till utan facket. Så visst går det med fog säga att Handels gör en stor nytta. 

En annan fråga är om vi kan se om just medlemmar har bättre villkor än oorganiserade anställda. Som medlem har man ju utöver den nytta som Handels gör för hela branschen även särskilda förmåner, stöd och rådgivning i löner, schemaläggning och andra arbetsrelaterade frågor, man har trygghet i försäkringar som hemförsäkring och fritidsförsäkring, man har rätt till förhandlingshjälp och stöd från den lokala fackliga organisationen. 

Frågan är om allt fackligt stöd har någon betydelse för löner, arbetstider och för den samlade löneinkomsten? Kort sagt: lönar det sig att vara medlem? Låt oss därför titta närmare på detta. 

Enligt SCB:s officiella statistik är 61 procent av de handelsanställda medlem i facket, och därmed är 39 procent oorganiserade. I lönestatistiken kan vi skilja ut medlemmar från icke medlemmar vad gäller löner och arbetstider. 

För att det ska bli så korrekt som möjligt är det bäst att utgå från en yrkesgrupp. Här nedan kommer vi därför utgå från den största yrkesgruppen – butiksäljare (runt 70 procent av medlemmarna) för att se om det finns skillnader mellan medlemmar och oorganiserade anställda. Statistiken är från 2022 och har inte fått med de höjningar av lönen på drygt 1 000 kr som avtalet gav 1 april 2023.

Vad visar då statistiken? Är det någon skillnad mellan medlemmar och oorganiserade?

• Timlöner: När det gäller timlöner hade medlemmar 2022 en medellön på 161,18 kr, medan oorganiserade hade en medellön på 153,74 kr. 
     Medlemmar har således 7,44 kr mer än oorganiserade.
• Arbetstider: När det gäller kontrakterad arbetstid hade medlemmar 2022 i genomsnitt 29 timmar, medan oorganiserade hade 23 timmar.
     Medlemmar har således 6 timmar högre sysselsättningsgrad.
• Ob-ersättning: När det gäller ob-ersättning så mäter vi den som betalades ut i september. Det var en månad med färre lördagar/söndagar, samt ingen annan helgdag. Över året är ob-ersättningen därför högre. Men om vi endast ser till denna månad fick medlemmar ut i genomsnitt 2 800 kr i ob-ersättning, medan oorganiserade fick ut 2 300 i ob-ersättning. 
     Medlemmar har således i genomsnitt 500 kr mer i ob-ersättning.
• Total löneinkomst per månad inkl ob-ersättning: Med utgångspunkt från timlön och arbetstid får vi fram att medlemmar 2022 hade en löneinkomst på 23 100 kr per månad, medan oorganiserade hade 18 100 kr per månad.
     Medlemmar har således 5 000 kr mer per månad.

En invändning skulle kunna vara att man väljer att bli medlem när man är något äldre och att det får ett genomslag. Det kan ligga en del i det men som vi ser på diagrammet över åldersgrupper så visar det sig att det i samtliga grupper är högre löneinkomster för medlemmar.

Ibland är den enklaste förklaringen den bästa. Det lönar sig att vara med i facket. Det stöd man får av det fackliga medlemskapet leder (på gruppnivå) till högre löner, högre sysselsättningsgrad, högre ob-ersättning och således högre löneinkomster.

Att vara många och starka är grunden för att facket ska kunna förbättra villkoren. Det är fortfarande huvudskälet för att vara medlem och solidariskt se till att det går att förbättra villkoren för alla. 

Men vi ser på statistiken att det också är lönsamt att vara medlem. Summan vi kommit fram till - 5 000 kr per månad - är betydligt högre än den medlemsavgift man betalar. Då ska vi komma ihåg att i den samlade medlemsavgiften ingår även nödvändiga premier till a-kassan, hemförsäkringen, fritidsförsäkringen, inkomstförsäkring mm.

Frågan bör snarare vara: Har du råd att inte vara med?