Kan deltidsanställda i handeln leva på sin lön? Det var grundfrågan och själva titeln på Handels rapport om löneinkomsterna som släpptes förra veckan (11 november 2024). För att kunna mäta löneinkomster går det inte att använda en timlön som räknas upp till heltid. I så fall skulle genomsnittslönen 2024 hamna på 29 000 kr. Men då över 70 procent arbetar deltid utgick vi från timlönen och den kontrakterade veckoarbetstiden och räknade om den till månatlig löneinkomst. Med den metoden hamnar den genomsnittliga löneinkomsten på 19 500 kr före skatt, vilket innebär 16 200 efter skatt.

Vi relaterade sedan löneinkomsterna för 160 000 anställda i detaljhandeln till två referenspunkter. Den ena vara Konsumentverkets mått, en 20-åring med eget boende, som skulle behöva ha 19 120 kr efter skatt för att kunna betala sina kostnader. Den andra var SCB:s mått för låg ekonomisk standard, vardagligt kallat för den relativa fattigdomsgränsen, som innebär 14 600 kr (2022) efter skatt. Vi kunde då konstatera att mer än hälften hade löneinkomster inklusive ob-ersättning som låg under Konsumentverkets mått, och att en tredjedel hade löneinkomster under fattigdomsgränsen.

I rapporten skrev vi tydligt att gränsvärdena inte endast innehåller löneinkomster utan att även andra inkomster kan finnas med. Men att nu var ju frågan om man kunde leva på sin lön, och att det därför fanns ett värde att se hur många som kommer över gränsen i löneinkomster.

Hur har då reaktionerna på detta varit? De flesta har lyft fram att osäkra deltider och svårigheter att försörja sig är ett problem på svensk arbetsmarknad som behöver lösas . Vår motpart Svensk Handel har också kommenterat  rapporten. Något fel i beräkningarna finns inte. Men de menar att den ger en missvisande bild. I en kommentar hävdar de att ”Det är en irrelevant och missvisande jämförelse. Medellönen 19 500 kronor är räknad på samtliga butiksanställda inklusive de tusentals anställda som enbart extrajobbar några timmar i veckan, till exempel studenter, och som därmed drar ner snittet. Konsumentverkets riktlinjer avser dessutom, likt SCB:s mått, individens totala inkomster.”

Förutom att vi tydligt och sakligt gått igenom hur vi räknat så är det en smula märkligt att de helt vill bortförklara problemet med att många deltidsanställda i detaljhandeln har svårt att leva på sin lön. Inför varje avtalsrörelse gör vi på Handels flera undersökningar om medlemmarnas villkor och deras önskemål. Vi genomför också avtalskonferenser runt hela landet och det är förtroendevalda som utifrån sin vardag lägger grund för avtalskrav. Att kunna få högre löner och fler timmar på kontraktet är återkommande prioriterade önskemål. Orsaken är att det är svårt att leva på sin lön, och att 75 procent av de som har kontrakt under 30 timmar vill ha mer timmar.

Man skulle önska att det kunde finnas en förståelse och önskan även från arbetsgivarna att förbättra villkoren och göra branschen mer attraktiv. Dessvärre verkar man vilja bortförklara det som Handels medlemmar upplever som ett stort problem, och därtill mena att det är ett icke-problem. Det rör ju studenter och extrajobbare.

Men hur är det med den saken? Handels förnekar inte att det finns de som studerar som också jobbar extra i handeln. Men att utifrån detta bortförklara problemet med deltid och låga löneinkomster är inte korrekt. För det första är det inte unikt för handeln att det finns de som både arbetar och studerar. Enligt SCB är det runt 10 procent av de som jobbar som också studerar. I våra undersökningar har vi ställt frågan om man har någon annan sysselsättning. För alla medlemmar som jobbar i butik är det 8 procent som också heltidsstuderar samtidigt som de jobbar. I de yngre åldersgrupperna 18–29 år är det av naturliga skäl fler,15 procent studerar på heltid samtidigt som de jobbar. Men det betyder ju att 85 procent inte gör det.

Av Handels deltidsarbetande medlemmar säger 6 av 10 att de är oroade för att inte kunna leva på sin lön . Det innebär svårigheter för många att skaffa permanent boende, att ha råd med tandläkarbesök, att välja att skaffa barn, att kunna ha marginaler om något oförutsett inträffar. Vi på Handels kommer fortsätta att ge en bild av medlemmarnas villkor och vi kommer självklart kämpa för att rätta till problemen. Det vore klädsamt om även arbetsgivarna kunde ta medlemmarnas rädsla för att inte kunna försörja sig på högsta allvar.