Samhälle & politik
19 april 2023
Vårbudgeten - ett hårt slag mot de redan utsatta
I veckan lanserade den nya regeringen sin vårändringsbudget. Det är en stram budget som lämnar en del övrigt att önska. Till de bra sakerna hör att regeringen stärker bostadsbidraget men som DN:s ledarsida konstaterar hade det varit bra att även räkna upp försörjningsstödet. Det görs vanligtvis varje helår men givet dagens situation med den höga inflationen, vore det rimligt att göra det halvårsvis.
Den höga inflationen drabbar de redan utsatta hårdast. Ökade priserna slår hårt mot många handelsanställda, särskilt barnfamiljer med små marginaler. Regeringen borde här stötta hushållen som har det svårast, men den här budgeten räcker inte på långa vägar. När allt fler har svårt att betala sina räkningar behövs svar från politiken. Regeringen kan inte fortsätta vara så passiv. Åtgärder som hjälper utsatta hushåll här och nu behövs. Handels har precis förhandlat fram rekordhöga men ändå hållbara löneökningar, men det kan inte bara vara vi som tar ansvar. Handels vill se bland annat höjda barnbidrag, höjt tak i a-kassan och slopat karensavdrag för den som blir sjuk.
Dessutom riskerar uteblivna satsningar på kommuner och regioner att leda till besparingar inom vård och skola. Enligt Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) kommer deras medlemmar att gå back 24 miljarder kronor under nästa år. Det riskerar att leda till att speciellt kvinnor ökar sitt obetalda vård- och omsorgsarbete och fungerar som krockkuddar i lågkonjunkturen.
Finansminister Elisabeth Svantesson motiverar den återhållsamma budgeten med att inflationen fortfarande är alldeles för hög och måste komma ner. Hon motsätter sig därför bredare ekonomiska stimulanser som riskerar att underblåsa inflationen. Logiken haltar dock då elstödet enligt riksbankschef Erik Thedéen bidragit till högre inflation men kunde accepteras på grund av att hushållen varit särskilt utsatta. Politik handlar om målkonflikter som måste vägas mot varandra. När Sverige nu går in i en lågkonjunktur där ökade levnadskostnader riskerar att leda till att människor drivs från hus och hem så borde valet vara enkelt. De effekter som exempelvis direkta stöd till hushållen skulle ha på inflationen är dessutom relativt små enligt Konjukturinstitutet.
Dessutom behöver alla satsningar inte vara inflationsdrivande. Exempelvis kan en förbättrad arbetsmarknadspolitik och satsningar på utbildning och förbättrad matchning på arbetsmarknaden vara inflationsdämpande. Det finns en stark efterfrågan på arbetskraft, bland annat inom industrin, handeln och välfärden. En del är kopplat till klimatomställningen. Handels vill att fler ska anvisas till studier, både i arbetsmarknadsutbildning och i det reguljära studiesystemet.
Arbetsmarknadsministern tycks tro att orsaken till arbetslösheten och bristen på utbildad arbetskraft är att a-kassan är för generös. Men sällan har något så verklighetsfrånvänt yppats av en arbetsmarknadsminister. Problemet är ju att folk inte får arbetsmarknadsutbildning eftersom den är underdimensionerad. Den välbehövliga satsningen på Komvux som ingår i budgeten är otillräcklig när vi står inför både strukturomvandling och lågkonjunktur.
Dessutom riskerar uteblivna satsningar på kommuner och regioner att leda till besparingar inom vård och skola. Enligt Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) kommer deras medlemmar att gå back 24 miljarder kronor under nästa år. Det riskerar att leda till att speciellt kvinnor ökar sitt obetalda vård- och omsorgsarbete och fungerar som krockkuddar i lågkonjunkturen.
Finansminister Elisabeth Svantesson motiverar den återhållsamma budgeten med att inflationen fortfarande är alldeles för hög och måste komma ner. Hon motsätter sig därför bredare ekonomiska stimulanser som riskerar att underblåsa inflationen. Logiken haltar dock då elstödet enligt riksbankschef Erik Thedéen bidragit till högre inflation men kunde accepteras på grund av att hushållen varit särskilt utsatta. Politik handlar om målkonflikter som måste vägas mot varandra. När Sverige nu går in i en lågkonjunktur där ökade levnadskostnader riskerar att leda till att människor drivs från hus och hem så borde valet vara enkelt. De effekter som exempelvis direkta stöd till hushållen skulle ha på inflationen är dessutom relativt små enligt Konjukturinstitutet.
Dessutom behöver alla satsningar inte vara inflationsdrivande. Exempelvis kan en förbättrad arbetsmarknadspolitik och satsningar på utbildning och förbättrad matchning på arbetsmarknaden vara inflationsdämpande. Det finns en stark efterfrågan på arbetskraft, bland annat inom industrin, handeln och välfärden. En del är kopplat till klimatomställningen. Handels vill att fler ska anvisas till studier, både i arbetsmarknadsutbildning och i det reguljära studiesystemet.
Arbetsmarknadsministern tycks tro att orsaken till arbetslösheten och bristen på utbildad arbetskraft är att a-kassan är för generös. Men sällan har något så verklighetsfrånvänt yppats av en arbetsmarknadsminister. Problemet är ju att folk inte får arbetsmarknadsutbildning eftersom den är underdimensionerad. Den välbehövliga satsningen på Komvux som ingår i budgeten är otillräcklig när vi står inför både strukturomvandling och lågkonjunktur.