Spekulationerna kring John Hasslers utredning har varit många. Med tanke på regeringen själva har konstaterat att deras politik kommer leda till kraftigt ökade utsläpp fram till 2030 har många trott att det är fara och färde för de svenska klimatmålen. När kamerablixtarnas smatter nu har lagt sig kan vi konstatera att det är omfattande förändringar på gång.

Utredningen föreslår bland annat att 2030-målen, det vill säga klimatmålen som ska vara nådda till år 2030, ska arbetas om. Anledningen som anförs är att klimatpolitiken bör anpassas till de nya mål och styrmedel som EU har enats om. 

Visst kan det finnas poänger med det. Men också flera problem. Bland annat:

1. Långsiktiga spelregler behövs. När sju riksdagspartier ställde sig bakom Klimatlagen sände det tydliga signaler till näringslivet om att det fanns en stabil plan för svensk omställning. Med ett sådant brett stöd vågar företag satsa på nya affärsmodeller och göra långsiktiga investeringar. Att göra om klimatmålen skapar osäkerhet om de av politiken givna förutsättningarna är att lita på. Vilket också fått hundratals företagsledare att skapa ett upprop för att behålla klimatmålen för 2030.
2. Det tar tid att gå tillbaka till ritbordet. Utredaren John Hassler konstaterar att den politik som hittills lagts fram av regeringen är otillräcklig för att nå både svenska och europeiska klimatmål. Därför borde regeringen lägga sin tid och energi på att genomföra förslag som sätter fart på omställningen och stöttar arbetstagare, företag och hushåll så att vi kan nå klimatmålen, i stället för att ägna tid åt att göra om dem. Särskilt med tanke på hur akut det är att minska utsläppen och stoppa klimatförändringarna.
3. Risk att tappa ledartröjan. Internationellt har Sverige haft en tätposition som inspirerat och pushat länder och företag att öka takten i sin omställning. Att nu göra om klimatmålen riskerar att sända signalen att Sverige backar och inte längre är eller vill vara ett land i framkant.

Den förändring av klimatmålen som faktiskt behöver göras finns det redan ett färdigt förslag för - nämligen att införa mål för konsumtionsutsläppen. Sveriges konsumtionsbaserade utsläpp är nästan dubbelt så stora som utsläppen inom Sveriges gränser, ändå saknas det mål för att minska dem. Det är dåligt för klimatarbetet, men också för handelsbranschen. När politiken inte riktar ljus mot konsumtionsutsläppen blir konsekvensen att det inte heller vidtas åtgärder för att ställa om handeln. 

Det räcker inte att ställa om mansdominerade branscher som industrin, transporterna och byggsektorn för att göra samhället hållbart. Även kvinnodominerade tjänste- och servicebranscher måste ställa om. Framtidens handel behöver se annorlunda ut. I stället för köp-och-släng behöver företagen tjäna pengar på samma produkter om och om igen genom second hand, uthyrning, reparationer och remake. Det kommer också förändra yrkena i handeln och ställa krav på både mer produktkunskap och hantverksfärdighet – vilket i sin tur stärker handelsanställdas ställning på arbetsmarknaden och arbetsplatsen. Bättre för planeten och för de anställda. 

Innan årsskiftet presenterar regeringen sin klimatpolitiska handlingsplan. Må den innehålla förslag på fler klimatmål, inte färre.