Gå direkt till huvudinnehåll Gå direkt till sök

Avtalsrörelsen

01 februari 2023

Frysta lägstalöner syftar till högre vinster

Handels vill höja lönerna med 1 265 kr per månad och heltidsanställd, samt ha en satsning på lägstalönerna med 1 370 kr. Det är de högsta lönekraven på decennier. Arbetsgivarna i Svensk Handel svarar med att inte vilja precisera någon löneökning, förutom att de inte vill öka lägstalönerna alls. Det vill säga 0 kr mot 1 370 kr.

Varför erbjuder de 0 kr? Är de helt oförmögna att se de behov som de med de allra lägsta lönerna har i dessa inflationstider? Möjligen är det så, men grundorsaken är enklare. De vill öka företagens redan rekordhöga vinster, och kunna dela ut mer till aktieägarna. Självklart kan de inte säga det rakt ut. Då skulle de få opinionen emot sig. I stället lyfter de många andra argument som syftar till att få opinionen att tro att man egentligen har ädla syften till att ge 0 kr. 

Innan vi tittar närmare på dessa argument ska vi först reda ut Handels syn på lägstalönernas betydelse. Det handlar naturligtvis om att motverka extremt låga löner. Genom att sätta en gräns för de lägsta lönerna förhindras arbetsgivare att ensidigt dumpa löner och låta fattigdomen breda ut sig. Men lägstalönerna påverkar även lönestrukturen i hela branschen positivt. De trycker upp lönerna även för de som har löner en bra bit över de lägsta lönerna.

Lägstalönerna bidrar även till strukturomvandlingen och till en ökad produktivitet. Vi strävar efter att minska låglönejobb som inte längre behövs till förmån för jobb med högre kvalifikationskrav som ger mer betalt. Vi har till exempel inte som i vissa andra länder stora grupper av extremt lågavlönade anställda som i slutet av kassadisken packar ned kundernas varor i påsar. Genom att hålla upp de lägsta lönerna bidrar facken till en bättre ekonomisk utveckling, vilket är bra för samhället.

Men vad säger då arbetsgivarna? De menar att deras ädla syfte, med att hålla ned lönerna för de som har det sämst, beror på att de månar om de arbetslösa. De vill minska trösklarna för att komma in på arbetsmarknaden. Med lägre löner skulle arbetsgivarna kunna anställa fler som står långt från arbetsmarknaden, hävdar de.

Men detta är påståenden som inte har något entydigt stöd i forskningen. Tvärtom har det under senare tid kommit allt fler studier som påtalar att lägstalönerna har marginell betydelse för sysselsättningen. Vi vet också att länder med höga lägstalöner har högre sysselsättning än länder med låga. Och när det gäller enskilda branscher så är det ett konstigt argument, att sänka lönenivåerna så lågt att man ska kunna återskapa jobb som blivit bortrationaliserade. Det vore som att säga att vi tar bort EAN-kodningen i butiker och prismärker för hand igen. Eller att vi sänker lönerna så lågt inom jordbruket att det blir billigare att bruka jorden med hacka och spade i stället för att använda traktorer. Det känns väl knappast framåtsyftande.

Det finns dessutom redan idag stor möjlighet för arbetsgivarna att hjälpa till med att minska arbetslösheten. Genom arbetsmarknadspolitiska åtgärder kan man få stöd för att anställa långtidsarbetslösa till en betydligt lägre kostnad.

Så åter till det egentliga syftet med 0 kr i löneökning. Om vi inte höjer lägstalönerna alls så kommer de flesta nya anställda att komma in på en lägre lön än vad de annars skulle ha gjort. Det gör att de börjar sin löneresa utifrån en lägre lön. Och då vi i detaljhandeln omsätter runt en tredjedel av personalen varje år så betyder det slutligen extra förtjänster för företagen. Tror ni att dessa kommer gå till att förbättra villkoren för de anställda, eller kommer de att gå till ökade vinster för ägarna?

Vi på Handels vet. Vi har länge följt löneutvecklingen efter olika avtalsuppgörelser. Hittills har det inte kommit de övriga anställda till del då vi höjt lägstalönerna något mindre än övriga löner. Tvärtom, det är när vi höjt lägstalönerna mer som vi har fått högre löneökningar för hela branschen.

Relaterade rapporter

Rapport från Handels, augusti 2019

Handels syn på lönebildningen

512 kB 2019-08-29
Stefan Carlén, chefsekonom på Handels.
Stefan Carlén

Chefsekonom och utredningschef på Handels

Relaterat innehåll

En person som går längs en stadsgata

Ofrivillig deltid gör julen svår för butikssäljare

“Jag skulle äntligen kunna köpa något riktigt fint till mina barnbarn” var ett av svaren i en ny undersökning om vad medlemmar i Handels skulle göra med 2000kr extra i lön under julen.

  • 18 dec. 2024
  • Avtalsrörelsen +1 till
  • Lön
Detaljbild av en klädställning med kläder som hänger på galgar.

Var tredje butiksanställd tjänar under fattigdomsgränsen

En stor del av de som jobbar i butik kan inte leva på sin lön. Många arbetar ofrivilligt deltid och önskar fler timmar för att få ekonomin att gå ihop, visar ny rapport från Handels. Nu tar vi kampen för ännu bättre villkor i kollektivavtalen.

  • 11 nov. 2024
  • Avtalsrörelsen +2 till
  • Lön
  • Avtalsrörelsen
Man sorterar byxor i en butik.

LO-förbunden tar fajten mot ofrivillig deltid

Högre löner för de som tjänar minst och en gemensam kamp mot ofrivillig deltid. Det är ett par viktiga punkter som Handels och de andra fackförbunden inom LO har enats om inför förhandlingarna om nya kollektivavtal.

  • 23 okt. 2024
  • Avtalsrörelsen +2 till
  • Lön
  • Branschfrågor

Handels stöttar Kommunal

Fackförbundet Kommunal har varslat om strejk eftersom arbetsgivarna inom Almega Tjänsteförbunden inte vill höja lägstalönerna och göra en extra satsning på de lägst avlönade. Nu förbereder Handels ett sympativarsel.

  • 06 okt. 2023
  • Avtalsrörelsen