Black Week har inletts. Erbjudanden med reapriser når oss från alla håll - via mejl, sms, sociala medier och skyltfönster. Prognosen för Black Week pekar på en ökad omsättning. Omsättningen förväntas nå 8,7 miljarder, jämfört med förra årets 8 miljarder, enligt Svensk Handels årliga konsumentundersökning om Black Week. En del av den ökade omsättningen kan förklaras av inflationens höjda priser då beräkningarna är gjorde i löpande priser. Volymen av sålda varor är dock inget Svensk Handel diskuterar, men det är just mängden som kommer att diktera den miljöpåverkan som årets stora shoppinghögtid kommer att medföra. 

 
Enligt Svensk Handel är Black Week ett viktigt tillfälle för många handlare att sälja varor och vända röda siffror till gröna. Samtidigt har de själva tidigare noterat att fenomenet att färre varor säljs till fullpris innebär stora ekonomiska förluster för företagen inom handeln. Forskare vid Göteborgs universitet har pekat på att bakgrunden till rea-fenomenet är kopplad till överproduktion. För kunden ska det alltid vara möjligt att handla, och därmed beställer handelns företag in ett överflöd av varor. Problemet med fulla lager löses med reakampanjer. Överproduktionen leder således till överkonsumtion. 

En affärslogik som bygger på att företag ska sälja stora mängder nya varor under kort tid är långt ifrån realistisk i ett läge där miljö och klimat är vår tids stora ödesfråga. För att handeln ska kunna fortsätta vara en stor och betydande bransch behöver fokus ligga på att sälja färre nya varor som håller längre och på att utveckla mer cirkulära affärsmodeller. Second hand, reparationer och remake behöver få en större plats. 

44 procent, i Svensk Handels undersökning, uppger att de inte planerar att handla under årets Black Week, med det vanligaste skälet att de redan har det de behöver. Samtidigt har miljömässiga skäl ökat de senaste fyra åren. Nästan var tredje uppger i år miljön som anledning till att inte handla, jämfört med drygt var sjätte förra året. Det pekar på behovet av att företag utvecklar hållbara affärsmodeller bortom att sälja så många varor som möjligt till reapriser. 

För anställda är Black Week inte heller särskilt hållbar. Veckan är en tid präglad av långa arbetspass i högt tempo. Ökat tryck i butikerna och snabba leveranser av stora mängder varor till kunderna i kombination med underbemannade arbetsplatser skapar hög arbetsbelastning och stressig arbetsmiljö. Black Week är också en period då många som ofrivilligt arbetar deltid får möjlighet att jobba mer. Att få arbeta extra timmar under en vecka är dock en klen tröst för de många deltidsanställda som under resten av året tvingas jaga extra timmar och kämpa för att få ihop ekonomin.  

Svensk Handels undersökning pekar på att färre konsumenter planerar att handla, men fler av de som handlar tänker köpa fler varor än tidigare år. I ett läge där svenska hushåll påverkats av stigande priser på mat, el och drivmedel är det kanske inte så konstigt att många med sämre marginaler inväntat Black Weeks rea. Det påpekas ofta att Black Week är positivt eftersom veckan ger fler möjlighet att handla, även de som vanligtvis inte har råd. Det finns poänger i resonemanget. Samtidigt kan vi inte förlita oss på marknaden när det gäller fördelningsfrågor. Ett jämlikt samhälle skapas inte genom reapriser. Vad som krävs är rättvisa politiska reformer som ger alla möjlighet att anpassa sig till en mer hållbar konsumtion.