De subventionerade anställningarna kostar staten ungefär 18 miljarder årligen och har pekats ut som en av statens mest riskfyllda ersättningar. Missbruk, fusk liksom kriminell verksamhet är några av riskerna med lönesubventionerna. För den drabbade individen innebär det risk att hamna hos en olämplig arbetsgivare med dåliga arbetsvillkor och låga chanser till ett reguljärt jobb vid insatsens slut. För samhället innebär det enorma summor statliga medel som försvinner i fusk och felaktigheter. Arbetsförmedlingens egen skattning är att nära 9 procent av det utbetalda beloppet 2021 var felaktigt, motsvarande 1,3 miljarder kronor.

I en nysläppt rapport har Riksrevisionen granskat hur kontrollerna av subventionerade anställningar fungerar och konstaterar att de inte är effektiva. Bland annat pekar Riksrevisionen på brister i Arbetsförmedlingens kontroller inför beslut om subventionerade anställningar. Särskilt stora är bristerna när det gäller nystartsjobben. En anledningen till det är själva utformningen av denna lönesubvention.

Ersättningsnivåerna för nystartsjobb är nästan lika höga som vid andra subventionerade anställningar samtidigt som kraven och kontrollerna inför beslut är betydligt lägre. Sedan 2019 krävs inte att andra anställningsvillkor än lön ska vara i nivå med kollektivavtalad lön. Det innebär att en arbetsgivare inte är skyldig att se till att den anställde är försäkrad, eller att premier betalas in för tjänstepension. Inför beslut om nystartsjobb görs inte heller någon arbetsmarknadspolitisk bedömning, vilket innebär att inget arbetsplatsbesök görs och fackförbunden får inte heller möjlighet att yttra sig som är fallet med övriga subventionerade anställningar. Riksrevisionen skriver i sin rapport att Arbetsförmedlingens handläggare sällan ens har kontakt med vare sig arbetsgivare eller arbetstagare inför beslut om nystartsjobben. De pekar ut detta som en trolig anledning till att nystartsjobb är den subventionerade anställning som är vanligast förekommande i Arbetsförmedlingens polisanmälningar.

Nystartsjobben har länge ifrågasatts från bland annat fackligt håll. Förutom de uppenbara bristerna i kontroller, som är en konsekvens av att det saknas en arbetsmarknadspolitisk bedömning, så har dess effekt ifrågasatts. Enligt en rapport från IFAU 2012 så innebär runt 63 procent av alla nystartsjobb en undanträngning av jobb som skulle ha kommit till stånd även utan nystartssubvention.

Ännu en oroande faktor med nystartsjobben är att de är starkt överrepresenterade på arbetsplatser utan kollektivavtal. Endast 59 procent av anställda i nystartsjobb täcks av kollektivavtal, att jämföra med 88 procent på hela arbetsmarknaden. Att kontrollera arbetsgivare utan kollektivavtal lyfter Riksrevisionen som ett stort problemområde. Särskilt besvärligt är det när det gäller nystartsjobben då det inte finns något fackligt yttrande som hjälp i bedömningen om lönen är i nivå med kollektivavtal. Istället måste arbetsförmedlarna göra egna bedömningar och beräkningar utifrån en lista över gällande kollektivavtal och lägsta lönenivåer från Medlingsinstitutet. Detta är högst oroande. Enbart Handels har runt 25 olika kollektivavtal i våra branscher och det är inte alltid uppenbart vilket som gäller när. För att uttala sig om rätt lön krävs information om individens ålder och branscherfarenhet. Att tolka kollektivavtal är inget som någon annan än en facklig representant med kunskap om branschen bör syssla med.

Riksrevisionen belyser ett antal brister i nuvarande system som får långtgående konsekvenser för både enskilda individer och för samhället. För att motverka detta ser Handels behov av ett antal åtgärder, bland annat:

• En arbetsmarknadspolitisk bedömning inför beslut om nystartsjobb där facklig part får möjlighet att yttra sig om arbetsplatsens lämplighet.
  
  
• Att kraven på att anställningsvillkor ska vara i nivå med kollektivavtalade återinförs vid nystartsjobb. Det borde vara en självklarhet att alla som befinner sig i subventionerade anställningar ska vara försäkrade på sina arbetsplatser.
  
  
• Att placeringar i subventionerade anställningar överlag inte sker på kollektivavtalslösa arbetsplatser. Arbetsförmedlingen har svårt att kontrollera dessa och det finns en betydande risk att anställda inte har försäkringar under hela anställningsperioden, inte får rätt årliga löneökningar eller rätt ersättningar för bland annat övertid och obekväm arbetstid.