Rapporten undersöker hur handelsanställda ser på miljö- och klimatfrågor, hur handelns påverkan på miljö och klimat ser ut, samt vilka åtgärder som behövs för att åstadkomma en mer hållbar konsumtion och handel. 

- Rapporten är helt unik, säger Linda Palmetzhofer, ordförande för Handels. Aldrig tidigare har ett fackförbund utrett den egna branschens påverkan på klimatet och miljön på detta vis, eller kommit med så omfattande förslag för en rättvis och hållbar omställning. Det är ett viktigt steg för oss. Klimatet är vår tids ödesfråga och handeln är en av de sektorer som påverkar klimatet mest. Då måste alla aktörer inom branschen ta ansvar för att minska utsläppen. 

- Coronapandemins effekter gör att handeln just nu befinner sig i ett vägskäl. Valet står mellan en omfattande omställning eller att bygga vidare på en handel baserad på ohållbar masskonsumtion. Vår rapport pekar på de möjligheter som finns att forma återbyggandet som en övergång till mer hållbar konsumtion och ett mer jämlikt samhälle. 

Rapporten visar att det finns ett stort tryck bland handelsanställda att förändra branschen. 9 av 10 handelsanställda tycker att handeln behöver minska sin klimatpåverkan, och nästan lika många vill se politiska styrmedel för att åstadkomma det.  

- Många handelsanställda oroas av branschens negativa miljöpåverkan och vill vara med och förändra det. Våra medlemmar reagerar när arbetsplatserna inte sorterar sitt avfall, förstör fullt fungerande produkter som bara har små fel och ger upphov till stora mängder matsvinn. Handelsföretagen måste bli bättre på att ta tillvara de anställdas driv i hållbarhetsarbetet, fortsätter Linda Palmetzhofer. 

Rapportens kartläggning av handelns miljöpåverkan visar bland annat att utsläppen från svenskars konsumtion är nästan dubbelt så stora som de som sker inom Sveriges gränser, och mer än 10 gånger högre än den långsiktigt hållbara nivån. Det framgår också att konsumtionen orsakar omfattande utsläpp av kemikalier och luftföroreningar. 

- Effekterna av ett förändrat klimat kommer att slå hårdast mot de som redan är mest utsatta, i fattigare länder men också i Sverige. En av de viktigaste frågorna för Handels är ökad jämlikhet, och den globala uppvärmningen riskerar att öka klyftorna dramatiskt. Därför kräver vi att både politiker och branschen agerar, fortsätter Linda Palmetzhofer.  

I rapporten presenteras totalt 48 åtgärdsförslag för att åstadkomma en mer hållbar handel. Bland annat vill Handels se ett nationellt mål för de konsumtionsbaserade utsläppen och minskad försäljning av nyproducerade varor. Istället behövs mer cirkulära affärsmodeller där produkter används längre, repareras och återbrukas. Därför föreslår rapporten subventioner riktade till second hand-handel, uthyrning och reparation. För att omställningen ska vara möjlig behövs också omfattande insatser för att kompetensutveckla handelns anställda. 

- De handelsanställda har en nyckelroll i branschens omställning, men de måste få rätt förutsättningar i form av både produkt- och hantverkskunskaper. Det handlar om att kunna ge rätt information och råd till kunder, kunna hjälpa till med reparationer, bedöma varors skick, ta till vara på livsmedel som är på väg att bli för gamla och så vidare, säger Linda Palmetzhofer.   

Handels vill också se krav på mer hållbara produkter, märkning med förväntad livslängd och förbud mot planerat åldrande. Andra viktiga förändringar är förbättrad information om varors miljöpåverkan, mer miljövänliga och effektiva transporter samt övergång till en mer växtbaserad livsmedelskonsumtion.  

I rapporten förespråkar Handels att omställningen till ett hållbart samhälle bör kännetecknas av rättvis fördelning, ökad jämlikhet och inflytande för arbetstagarna. Att a-kassan under lång tid urholkats och att resurserna till arbetsmarknadspolitik minskat pekas ut som allvarliga hinder för en rättvis omställning.  

- Den svenska fackföreningsrörelsen har en lång tradition av att bejaka förändring och strukturomvandling. Det har varit möjligt tack vare hög a-kassa, aktiv arbetsmarknadspolitik och goda möjligheter till omskolning och vidareutbildning. Därför kräver vi stora satsningar på våra gemensamma trygghetssystem och det livslånga lärandet, avslutar Linda Palmetzhofer.