Rasismen är vardag för många Handelsmedlemmar

Att rasismen är på framväxt i Sverige uppmärksammas allt mer. Förutom att rasismens parlamentariska språkrör har ökat sitt stöd för varje val är också den mer direkta rasismen på tillväxt. Precis som i början av 1990-talet märks rasistiska strömningar allt mer i vardagen hos mängder av svenskar.

Som facklig organisation fokuserar Handels på vad som förenar arbetare, inte vad som skiljer. Människor ska bli bemötta med samma respekt oavsett hudfärg, ursprung eller etnisk tillhörighet. Fackföreningen är en gemenskap som bygger på att vi jobbar i samma bransch och att vi tillsammans kämpar för att förbättra våra villkor.

Handeln är en bransch som är direkt utsatt för rasistiska uttryck genom den direkta närheten anställda har till kunderna. Vi har nyligen uppmärksammats på apoteksanställda som drabbas av rasistiska påhopp och kunder som vägrar att betjänas av viss personal. Tyvärr är inte detta ett fenomen begränsat till apoteken.

Vi kan också ge några exempel från vardagen hos anställda i butik.

Anställda som packar upp frukt som kallas apor, anställda i kassan med slöja som angrips verbalt och närgånget med angrepp på personens härkomst och religion. Anställda som frågar kunder om de söker något som får rasistiska smädelser tillbaka. Kunder med kläder eller tatueringar med rasistiska budskap som indirekt hotar. Anställda som får vara på sin arbetsplats rädda och oroliga för att utsättas för påhopp på grund av sitt utseende eller uttryck.

Denna typ av trakasserier är helt oacceptabla men en vardag för allt för många av Handels drygt 155 000 medlemmar. Det är problem som arbetsgivaren måste ta på allvar, precis som flera av apoteksföretagen tycks ha gjort. Personal som utsätts för rasism ska stöttas och arbetsgivaren måste ha rutiner för att fånga upp personalens arbetsmiljöproblem i stort. Som kund kan du också agera genom att säga ifrån.

Under valrörelsen presenterade Socialdemokraterna ett förslag om att kunna portförbjuda hotfulla kunder från butiker. Förslaget är inte berett och regeringsoredan gör att det dröjer. Denna lag bör vara tillämplig även för hot av rasistisk natur.

Men det finns en gräns för vad som kan åstadkommas genom insatser på arbetsplatsen. Att anställda utsätts för rasism är i grunden ett samhällsproblem, inte ett arbetsplatsproblem.

Rasismen märks inte minst i arbetslivet, där personer med utländska namn har svårare att få jobb och många hänvisas till jobb de är överkvalificerade för. I yrken där lönerna är låga och arbetsvillkoren dåliga är personer med utländsk bakgrund överrepresenterade. Vissa arbetsgivare utnyttjar arbetskraft med utländsk bakgrund för att pressa löner och villkor. Alla drabbas av olika form av rasism på arbetsmarknaden.

Högerextrema och rasistiska rörelser utnyttjar människors oro och skapar otrygghet. Istället för att förklara samhällsproblem med att resurser gått till att berika ett fåtal istället för att trygga oss alla lägger de skulden på de mest utsatta. Den bästa långsiktiga strategin mot denna utveckling är att föra en politik för en jämlikare fördelning av makt och resurser. Då blir människor mindre mottagliga för den misstänksamhet och oro som de högerextremas mobilisering utgår från. Att rasismen växer i vår vardag måste ses ur detta perspektiv. Den växer inte isolerat.

Susanna Gideonsson, ordförande Handelsanställdas förbund

https://goteborg.etc.se/debatt/rasismen-ar-vardag-manga-handelsmedlemmar 

Uppdaterad: 15 november 2018