”Länder med låga lägstalöner har inte högre sysselsättning”

REPLIK DN DEBATT 27/8. Sven-Olof Daunfeldt och Siri Steijer argumenterar för sänkta lägstalöner. De menar att detta skulle leda till högre sysselsättning. Den slutsatsen är dock inte bara högst osäker. Konsekvenserna skulle vara omfattande och i strida mot några grundmotiv i den svenska modellen – där lägstalönerna fyller viktiga funktioner, skriver Stefan Carlén, chefsekonom Handelsanställdas förbund.

För det första finns en socialpolitisk funktion. Lägstalönerna syftar till att motverka lönedumpning, ökad fattigdom och för att hindra uppkomsten av extrema låglönebranscher. Vi vill helt enkelt inte ha en växande grupp arbetande fattiga som har svårt att försörja sig. Vidare fyller de en funktion för jämställdheten på arbetsmarknaden.

De områden som skulle drabbas hårdast av sänkta lägstalöner är kvinnodominerade områden inom privat och offentlig tjänstesektor. Inom detaljhandeln befinner sig i dagsläget drygt 20 procent av de anställda på någon av lägstalönerna. Med en stor personalomsättning i branschen – drygt 30 procent omsätts varje år – skulle det snabbt leda till att hela löneläget sjunker. Och det främst i kvinnodominerade branscher som redan i dag har lägre löner.

För det andra finns en näringspolitisk funktion. I den svenska modellen vill vi ha omvandlingstryck i ekonomin som leder till att sämre jobb slås ut och ersätt med mer kvalificerade jobb. Genom den höjda produktiviteten frigörs resurser och den ekonomiska tillväxten gynnas. Tanken att vi skulle rädda jobb genom att sänka löner är främmande. Det är inte någon framkomlig väg för att utveckla ett samhälle.

Lägstalönerna har en funktion i denna process, inte minst i tjänstesektorer som handel och hotell- och restauranger. Utveckling sker genom att företagen. gradvis ersätter lågbetalda jobb med högre betalda och mer produktiva. I den svenska modellen är det dock extra viktigt att de som i denna process slås ut från arbetsmarknaden kan ställa om till nya arbeten. För att omvandlingen ska accepteras behövs en politik för trygg omställning, med bland annat en hög a-kassa och en aktiv och väl fungerande arbetsmarknads- och utbildningspolitik.

På lång sikt är det svårt att se att en lönesänkarpolitik skulle leda till något positivt för Sverige. Länder med låga lägstalöner har inte högre sysselsättning än länder med höga lägstalöner. Snarare tvärtom. Och möjligheten att anställa nyanlända eller andra personer som står långt från arbetsmarknaden till lägre kostnader finns redan i dag. De arbetsmarknadspolitiska stöd som finns för funktionsnedsatta och långtidsarbetslösa är betydligt mer träffsäkra och billigare.

I stället för att sänka lägstalöner är det bättre att fokusera på att öka utbildningsinslagen i de insatser som vi redan har. Eftersom brister i utbildning i grunden är orsak till svårigheter att få jobb är sänkta lägstalöner knappast särskilt verksamt. Däremot kan sänkta lägstalöner – särskilt om de sker via politiska beslut – leda till allvarliga konsekvenser för många individer och för hela partsmodellen.

Stefan Carlén, chefsekonom Handelsanställdas förbund

https://www.dn.se/debatt/repliker/lander-med-laga-lagstaloner-har-inte-hogre-sysselsattning/

Uppdaterad: 28 augusti 2018