EU:s arbetsmarknad är också Sveriges

Att inte veta hur mycket man får jobba och därmed vilken lön som kommer i slutet av månaden, eller att få sin arbetstid sänkt utan möjlighet att påverka det. Det är två exempel på hur svensk arbetsmarknad blivit otryggare. Särskilt drabbade är unga som ska etablera sig på arbetsmarknaden, i synnerhet kvinnor.

Men i ett bredare perspektiv är Sverige en förebild, läget för arbetare i många EU-länder är värre. I Ungern och Österrike införs lagar som tvingar arbetare att jobba övertid utan ersättning. Samtidigt är arbetslösheten på skyhöga nivåer i södra Europa. Inte minst bland unga, kvinnor och utrikes födda. Vilka som drabbas i båda fallen? Arbetare.

Läget i de andra EU-länderna påverkar på sikt även svensk arbetsmarknad, då konkurrensen är global och företag i Sverige konkurrerar med företag från andra EU-länder. Borgerliga EU-kandidater gömmer sig bakom argumentet att arbetsmarknadsfrågor är en nationell fråga. En principfast inställning som saknas i till exempel frågor om djurskydd eller regler som förenklar för företag att konkurrera på lika villkor.

För de borgerliga partierna är en svensk ko viktigare att skydda än en svensk arbetare.

När arbetsmarknaden är EU-gemensam måste också vissa regler vara det. Naturligtvis med respekt för de olika ländernas förutsättningar. Den svenska modellen ska inte hotas.

Enligt OECD är otrygga jobb utbrett i Europa och drabbar främst kvinnor. Bland män har en fjärdedel så kallade atypiska anställningskontrakt. Termen samlar anställningsformer som karakteriseras av dålig anställningstrygghet, ojämlika löner och svagt fackligt inflytande. Bland kvinnor handlar det om hela 40 procent av jobben.

OECD pekar på att de som hamnar i otrygga jobb har sämre möjligheter såväl på arbetsmarknaden som i samhället. Dessa jobb är inte heller språngbrädor till trygga jobb, vilket brukar hävdas i debatten. En majoritet av de som har otrygga jobb fastnar i dessa. Istället menar OECD att de atypiska anställningarna bidrar såväl till ökad ojämlikhet som till försämrad ekonomisk tillväxt.

De är också ett hot mot social sammanhållning och kvinnors möjlighet till frigörelse.

EU behöver ta fram en ny jämställdhetsstrategi som lyfter kvinnors situation på arbetsmarknaden. Strategin behöver peka ut mål som att få fler kvinnor etablerade på arbetsmarknaden, lika lön och trygga anställningar. Utmaningarna med otrygga jobb i EU gör det tydligt en sådan strategi behövs.

Ett tryggt jobb på heltid ger trygghet. Det en nyckel till bostadsmarknaden, ger förutsättningar för att kunna bilda familj och bidrar till bättre sociala villkor.

Vi socialdemokrater arbetar alltid för att förbättra arbetsvillkor, både i Sverige och i EU. Moderaterna och SD står utan förslag om att stärka arbetares rättigheter. De borgerliga partierna har i EU-parlamentet avstått eller röstat mot förslag om bättre arbetsmiljö, lika lön för lika arbete, bättre jämställdhet i arbetslivet och aktivt arbetat mot EU:s sociala pelare som skulle förbättra villkoren för miljontals arbetare i EU-länderna.

En gemensam jämställdhetsstrategi gör att EU-ländernas regeringar behöver agera, utifrån sina egna förutsättningar. Det kommer bidra till konkurrens på lika villkor och framför allt bättre villkor för arbetare både här hemma och inom hela EU.

Läs artikeln på Dagens Arena.

Susanna Gideonsson, ordförande Handelsanställdas förbund

Johan Danielson, nummer två på Socialdemokraternas lista till Europaparlamentsvalet

Uppdaterad: 22 maj 2019