Navigering
Vanliga ord
Här hittar du ett antal ord som kan vara bra att känna till.
-
Allmänna anställningsvillkor
De villkor som finns i avtalet utöver lönen. Till exempel arbetstid, övertid och ob-ersättning.
-
Anställningsintervju
När en arbetsgivare intervjuar en person som är intressant för ett jobb.
-
Anställningsvillkor
I kollektivavtalet och i ditt anställningsavtal regleras dina anställningsvillkor så som lön, arbetstider, traktamenten, semester och sjuklön.
-
Arbetsdomstolen
En särskild domstol som avgör mål som rör arbetsrättslagar och kollektivavtal för företag som har tecknat kollektivavtal. Företag utan kollektivavtal stäms i tingsrätten.
-
Arbetsgivaravgift
Den del av lönen som arbetsgivaren betalar in till staten där den största delen av avgiften går till socialförsäkringar för den anställde.
-
Avtalslöst tillstånd
Uppstår när avtalet löpt ut utan att man kommit överens om ett nytt avtal.
-
Avtalsperiod
Den tid avtalet är giltigt.
-
Balkongtillägg/semesterlönegaranti
En slags låglönesatsning i avtalsförhandlingarna med extra satsningar på den lägsta semesterlönen.
-
Bemanningsavtalet
Avtal mellan LO-förbunden och bemanningsföretagen inom Almega som reglerar villkoren för anställda på bemanningsföretag som arbetar som inhyrda på andra företag.
-
Blockad
Är en stridsåtgärd som riktas mot den arbetsgivare som konflikten gäller. När arbetet förklaras i blockad får ingen annan utomstående utföra det arbete som de strejkande skulle ha utfört om de inte varit i strejk. Det kan också innebära att inga varuleveranser till eller ifrån arbetsplatsen beviljas.
Övertidsblockad innebär att de anställda vägrar arbeta övertid och att deltidsanställda inte heller får utvidga sin arbetstid så länge blockaden pågår.
Nyanställningsblockad betyder att arbetsgivaren inte får anställa ny personal som kan ta de strejkandes plats. -
Bojkott
En slags köpstrejk där medlemmar och allmänhet uppmanas att låta bli att handla i en viss butik.
-
Bruttolön
Lön före skatt.
-
Central förhandling
Förhandling mellan arbetsgivarförening och fackförbund på central/nationell nivå. (se lokal förhandling) för företag med kollektivavtal.
-
Disponibel inkomst
Inkomst att förfoga över före skatt.
-
Dispositiva regler
Regler i kollektivavtalet som det är möjligt att anpassa på annat sätt än lagstiftning.
-
Fredsplikt
Råder under avtalsperioden. Då får inte arbetsgivare och fackliga organisationer tillgripa stridsåtgärder. När avtalet löper ut upphör fredsplikten.
-
Förhandling
Överläggning mellan arbetsgivare och facklig organisation där syftet är att bli överens.
-
Generalstrejk
En total strejk som omfattar hela eller stora delar av arbetsmarknaden. Kallas även storstrejk.
-
Generell löneökning
Bestämd löneökning som, oavsett arbetsprestation, utgår till alla som omfattas av ett avtal.
-
Heltidsarbete
I regel 40 timmar per vecka. Arbetstiden kan variera mellan olika yrkesgrupper.
-
Hyvling
När företag skär ned veckoarbetstiden, och därmed lönen, för anställda utan hänsyn till turordning och utan att betala uppsägningslön.
-
Hängavtal
Avtal med arbetsgivare som inte är med i någon arbetsgivarorganisation. Hängavtalet grundar sig på ett riksavtal som generellt gäller i hela landet.
-
Individgaranti
Garanterad minsta löneökning för enskild arbetstagare.
-
Individuell lön
Lönen bestäms för varje anställd med hänsyn till arbetsuppgifter, kunskap och hur jobbet utförs. Här är det alltså individen och inte tjänsten som lönesätts.
-
Ingångslön
Den lön som en anställd får då en ny anställning påbörjas. Är inte alltid detsamma som lägstalön/minimilön.
-
Inhyrning
När företag hyr in anställda från bemanningsföretag istället för att anställa själva.
-
Inkomstskatt
Del av lön som går till att betala för den offentliga sektorn.
-
Jämställda löner
Att lyfta lågavlönade avtalsområden för att utjämna orättvisa löneskillnader på arbetsmarknaden.
-
Konfliktkassa
Alla fackförbund betalar ut ersättning till de medlemmar som strejkar. För att finansiera detta avsätter fackförbund pengar från medlemsavgiften i en strejkkassa. Storleken på ett förbunds strejkkassa avgör hur länge medlemmarna kan vara ute i strejk med tryggad försörjning.
-
Lag
Regel som beslutas av riksdagen och som alla är skyldiga att följa.
-
Lockout
Stridsåtgärd som innebär att arbetsgivaren utstänger anställda från arbetsplatsen. Kommer av engelskans ”lock out” – låsa ute.
-
Lokal fördelning/pott/lokalt löneutrymme
De pengar som fördelas i lokala förhandlingar.
-
Lokal förhandling
Överläggning mellan arbetsgivare och lokal facklig organisation på arbetsplatsnivå (se central förhandling).
-
Lokal lönebildning
Löneformer, lönesystem och lönesättning sker på lokal nivå.
-
Låglönesatsning
Löneökningar för personer eller grupper med låga löner, oberoende prestation.
-
Löneavtal
Består av ett ramavtal med eventuella avtal för sektorer eller branscher och regler för lokala avtal.
-
Lönebild
En bild över löneläget. Handlar oftast om statistik, men kan också vara andra beskrivningar av till exempel lönenivåer, löneskillnader eller löneökningar. Lönebilden beskriver lönestrukturen.
-
Lönebildning
Lönebildning är de beslut som fattas och det arbete som utförs runt löner. Via förhandlingsrätten har inblandade parter ett starkt inflytande på lönebildningen, men även andra aktörer har här ett inflytande och möjlighet att påverka. Exempel på sådana aktörer är regering, riksbank och prognosinstitut.
-
Lönedifferentiering
Vid lönedifferentiering beslutas lön till anställda med hänsyn till kompetens, prestation och kvalitet på arbetsinsatsen.
-
Lönediskriminering
Missgynnande skillnader i lön- och anställningsvillkor mellan män och kvinnor som utför ett arbete som är lika eller likartat.
-
Löneglidning
Löneglidning betyder att lönen höjs mer än vad avtalet anger.
-
Lönekostnad
Ett annat ord för lönekostnad är arbetskraftskostnad. Innefattar löner plus sociala avgifter på 30 procent (år 2006) av lönen.
-
Lönenämnd
Ett organ som kan avgöra tvister i förhandlingar. I nämnden sitter normalt tre representanter, en för varje part samt en opartisk ordförande.
-
Lönepott
Centralt avtalade pengar som fördelas i lokala förhandlingar mellan företaget och det lokala facket.
-
Lönerevision
Lokal löneförhandling. Innebär att en genomgång, översyn och utvärdering av lönesättningen i ett företag, verk eller myndighet genomförs vid ett fastställt datum.
-
Lönesamtal
Ett regelbundet återkommande samtal mellan chef och anställd. Vid samtalet förs en diskussion om hur arbetet utförs, vilka resultat som förväntas och vilken kompetensutveckling som krävs för god arbetsinsats och eventuell löneförhöjning. Lönen förhandlas och fastställs i ett kollektivavtal mellan arbetsgivaren och det lokala facket.
-
Lönespecifikation
Beskriver hur mycket du arbetat, fått i lön och andra ersättningar samt hur mycket skatt du betalar. Oftast får du den i samband med att din lön betalas ut.
-
Lönestatistik
Uppföljning av lönelägen och löneutveckling för bestämda grupper eller enskilda. Uppföljning sker lokalt eller på riksnivå, årligen.
-
Lönesättning
Vid lönesättning fattas beslut om hur stor lön den enskilda individen, alternativt grupper, ska få.
-
Lönesättningssamtal
Ett samtal där chef och anställd gemensamt kommer överens om lön uttryckt i kronor och ören. Överenskommelsen fastställs i de kollektivavtalsförhandlingar som förs mellan arbetsgivaren och det lokala facket.
-
Löneutrymme
Det som i genomsnitt ska betalas ut till alla som jobbar inom avtalsområdet.
-
Löneväxling
Innebär att löntagaren byter en del av sin lön mot någon skattefri eller skattepliktig förmån.
-
MBL
Lagen om medbestämmande i arbetslivet, MBL, reglerar dina rättigheter och ditt inflytande på arbetsplatsen.
-
Medling
När arbetsgivare och fackförening inte kommer överens om ett nytt avtal kan en medlare utses av Medlingsinstitutet. Medlarens uppdrag är att lösa tvisten innan konflikten bryter ut. Gäller inte parterna inom industriavtalet, som har en egen medlingsprocess.
-
Minimilön
Den lägsta lön arbetsgivaren kan betala. Brukar även kallas ingångslön eller lägstalön.
-
Nettolön
Inkomst efter skatt.
-
Nollavtal
Kollektivavtal som inte innehåller några siffror för löneökningar och lönerna bestäms lokalt. Kallas även för sifferlösa avtal.
-
Nominell lön
Lön före inflation.
-
Offentlig sektor
Allt som ägs, drivs och förvaltas av samhället – exempelvis skolor, sjukhus, polis och vägar med mera.
-
Omställningsavtal
Avtal om vad som ska göras för dem som förlorar jobbet vid neddragningar.
-
Parterna
Under en avtalsrörelse pratas det ofta om parterna. Parterna består av arbetsgivarna på ena sidan och arbetstagarna å andra sidan, vilka representeras av arbetsgivarorganisationer och fackförbund.
-
Partssammansatt
Grupp med personer från både facket och arbetsgivaren.
-
Privat sektor
De delar av samhället som inte är statliga eller kommunala. Majoriteten av Sveriges företag tillhör den privata sektorn.
-
Prolongering
Är detsamma som förlängning. Finns ofta med i arbetsgivarnas utgångsbud där de vill att avtalet fortsätter utan ändringar.
-
Reallön
Skillnaden mellan löneökning och prisökning.
-
Reallöneökning
När lönerna ökar mer än inflationen och de anställda får mer pengar att röra sig med.
-
Relativlöner
Skillnaden i löneläge mellan olika branscher på arbetsmarknaden.
-
Retroaktiv
I efterskott. Nämns ofta i samband med löneökningar som ges i efterskott.
-
Riksavtal
Ett rikstäckande kollektivavtal inom en bransch.
-
Sifferlösa avtal
Kollektivavtal som inte innehåller några siffror för löneökningar och lönerna bestäms lokalt. Kallas även för nollavtal.
-
Strandning
Inträffar när förhandlarna inte kommer längre och medlare kallas in. Strandning inträffar också när medlaren inte kommer fram till någon lösning.
-
Strejk
De anställda vägrar arbeta till dess att man kommit överens om nya villkor.
-
Stridsåtgärd
Parterna har rätt att vidta stridsåtgärder i ett avtalslöst tillstånd (se fredsplikt). Arbetsgivare kan stänga ute de anställda från arbetsplatsen (se lockout). De anställda kan vägra att arbetar övertid (se övertidsblockad), blockera nyanställningar (se nyanställningsblockad), vägra att ha och göra med ett visst företag (se blockad) eller strejka.
-
Stupstock
En regel i avtalet som ska gälla om fack och arbetsgivare inte kommer överens om annat (se dispositiva regler). Vanligen, den lägsta lönehöjning som enligt det centrala avtalet ska tillfalla löntagarna, eller varje enskild löntagare, i det fall som de lokala parterna inte kan – eller vill – komma överens om något annat.
-
Svartjobb
Olaglig form av arbete där den anställde inte betalar skatt. Enligt lagen ska alla som arbetar i Sverige (och tjänar över 17 400 kr/år) betala skatt. Vid svartjobb betalar arbetsgivaren inte sociala avgifter och arbetsgivaravgifter för de anställda. Som anställd saknar du ett riktigt anställningsavtal, verkliga arbetsrättigheter och löneskydd.
-
Sympatiåtgärder
Ett fackförbund som egentligen inte är direkt inblandad i en avtalsförhandling, kan utlysa strejk för att hjälpa ett annat fackförbund i en pågående konflikt. Sker efter begäran från strejkande förbund.
-
Turordning
Regler i lagen om anställningsskydd, LAS, som säger i vilken ordning anställda ska sägas upp vid neddragningar. Grundregeln är först in sist ut.
-
Uppsägning
När en anställning upphör. Arbetsgivaren måste alltid ha sakliga skäl för en uppsägning.
-
Varsel
Förvarning om stridsåtgärder. Ska lämnas sju arbetsdagar (inte kalenderdagar) innan konflikten kan börja.
-
Vild strejk
När någon strejkar trots att det råder fredsplikt och avtalet som finns fortfarande gäller.
-
Yrkande
Avtalskrav, krav på förändringar i kollektivavtalet.