Avtalsrörelsen 2016

Visstidsanställningar

  • Varför är ni emot visstidsanställningar. En visstidsanställning måste ju ändå vara bättre än ingen anställning alls?

    Det kommer alltid att finnas ett behov av att visstidsanställa vikarier, det har vi i princip inget emot. De stora problemen idag är att allt fler företag anställer på allmän visstidsanställning utan att egentligen att varken lämna besked om hur mycket man kommer få arbeta eller under vilken period. De anställda rings in vid behov och vet i början av varje månad inte om lönen kommer att räcka till mat, arbetsresor, kläder och hyra - det allra nödvändigaste. Individen hamnar i en oerhört pressad situation, där stressen över att inte få arbeta ofta tar överhanden. Möjligheten att få ett hyreskontrakt eller ta ett lån till en bostad är mycket mindre för anställda med otrygga villkor som visstidsanställningar, därför måste visstidsanställningar begränsas.

    Uppdaterad den 11 mars 2016
  • Är det inte bättre att företag tar in visstidsanställda än att de tvingas avskeda personal när affärerna går sämre?

    Vi ser att företag idag använder sig av visstidsanställda fast de har ett regelbundet behov av personal. Det är både enklare och billigare för företagen att ha fast anställd personal än att ständigt ringa in och lära upp nya personer. Det ökar också kompetens hos medarbetarna som därigenom kan ge bättre service till företagets kunder. Kvalitet i kundmötet gynnar både företaget och de anställda. Att visstidsanställa till exempel för att täcka upp för sjukfrånvaro och semester ser vi som ett komplement.

    Uppdaterad den 11 mars 2016
  • En del företag måste kanske anställa på deltid eller visstid på grund av variationer i säsong och under dagen – ska de inte få göra det?

    Jo, vid arbetstoppar – till exempel vid jul – tycker vi att det är helt ok att ta in extrapersonal, likaså är det helt ok att ta in ersättare när någon anställd blir sjuk, ska vara föräldraledig eller plugga. Men vi tycker inte att det är ok om arbetsgivaren regelbundet använder tillfällig personal för att klara den ordinarie verksamheten. Då tycker vi att företaget ska använda sig av tillsvidareanställningar. Det går att ha tillsvidareanställda och fler heltider – bara arbetsgivaren planerar på längre sikt och lägger bra scheman. Det finns redan idag flera exempel på företag som klarar av det.

    Uppdaterad den 11 mars 2016
  • Om ni minskar antalet visstidsanställningar, hur ska unga och nyanlända då kunna få in en fot och på sikt få ett fast jobb – arbetsgivarna kanske inte vågar pröva någon oerfaren?

    Många företag överutnyttjar visstidsanställningar för att kunnat spara timmar och därmed öka vinsterna i företagen. Det är detta missbruk av visstidsanställningarna vi vill komma åt. Något som även EU har påpekat.

    Det finns heller inga belägg för att flexibla regler för visstidsanställningar gör att fler unga kommer in på arbetsmarknaden. Om det var sant skulle man se allt fler som får fasta anställningar för vi har ju redan idag flexibla regler i Sverige.

    Om arbetsgivare har behov av att anställa tycker vi att de ska göra det på trygga villkor. Även unga har rätt till trygga anställningar, så att de kan planera sitt liv och sin framtid.

    Uppdaterad den 11 mars 2016
  • Varför har ni tillåtit visstidsanställningar och deltid att breda ut sig såhär – borde ni inte ha stoppat detta tidigare genom att teckna bättre avtal?

    Det stora ansvaret för den här utvecklingen ligger hos arbetsgivarna. De har fått möjligheten att anställa fler på otrygga visstidskontrakt genom den borgerliga regeringens försämringar av lagen om anställningsskydd.

    Vi i Handels jobbat med de här frågorna i många år. Men eftersom avtalen tecknas mellan oss och vår motpart Svensk Handel handlar det om kompromisser där vi inte kan få igenom allt vi vill. Men vi ger oss inte utan kräver att tillsvidareanställningar och heltid ska vara norm.

    Uppdaterad den 11 mars 2016

Varsel och konflikt

  • Om jag är medlem i Handels, men arbetar på ett annat förbunds område och jag blir uttagen i strejk. Vart ska jag vända mig?

    Du ska ta kontakt med din Handelsavdelning. Du får ersättning genom Handels, när du är uttagen i strejk på ett annat förbunds avtalsområde. Din avdelning hjälper dig med konfliktanmälan och hur du fyller i dina uppgifter via mina-sidor på handels.se för att få rätt ersättning.

    Uppdaterad den 11 mars 2016
  • Måste jag anmäla mig till arbetsförmedlingen om jag är uttagen i strejk?

    Ja, det måste du. Alla medlemmar som är indragna i konflikten är skyldiga att söka arbete under tiden de strejkar. Därför måste du anmäla dig till arbetsförmedlingen på en gång konflikten inträffar. Bäst är det om ni gör en gemensam anmälan för hela arbetsplatsen.

    Uppdaterad den 11 mars 2016
  • Vår butik är uttagen i strejk. Där har vi en tjej som jobbar 19 timmar på kontoret och 15 timmar i butiken. Hur blir det med hennes arbete under konflikten?

    De arbetsuppgifter hon har, som även utförs av Handels medlemmar, får hon inte utföra. Däremot får hon utföra sina kontorssysslor om dessa ligger inom något annat förbunds avtalsområde, som till exempel fackförbundet Unionens område.

    Uppdaterad den 11 mars 2016
  • Min arbetsplats är uttagen i strejk men jag är medlem i ett annat fackförbund. Vad gäller för mig?

    Om dina ordinarie arbetsuppgifter omfattas av Handels kollektivavtal och berörs av konflikten tas även du ut i strejk. Vad du ska tänka på i det här läget är att du ska ansöka om konfliktersättning hos ditt nuvarande förbund, inte Handels.

    Uppdaterad den 11 mars 2016
  • Jag har bokat semester samtidigt som det blir strejk på min arbetsplats. Vad händer nu?

    Ta ut din semester precis som du planerat. Notera bara på konfliktkortet vilka dagar det gäller eftersom arbetsgivaren betalar ut din semesterlön som vanligt.

    Uppdaterad den 11 mars 2016
  • Varför måste vi vänta? Är det inte bara att börja strejka?

    Innan man kan börja strejka måste man, det vill säga förbundet, lägga ett varsel om stridsåtgärd där man talar om för arbetsgivaren vad man tänker göra. Det måste göras minst sju arbetsdagar innan en konflikt kan träda i kraft (tiden beräknas från den dag arbetsgivaren tagit emot varselbrevet). Lördag, söndag samt allmänna helgdagar räknas inte som arbetsdagar, vilket innebär att varseltiden i praktiken blir minst nio dagar.

    Det är förbundsstyrelsen som fattar beslut om varsel.

    Uppdaterad den 11 mars 2016
  • Jag har hört att man måste ha varit medlem i Handels minst tre månader för att kunna få konfliktersättning. Stämmer det?

    Det har funnits en sådan regel tidigare men den har vi tagit bort för att ingen ska råka ut för att inte få någon ersättning - till exempel när någon just börjat sitt första jobb. Viktigast i det här fallet är att hen gjort en inträdesansökan via handels.se eller avdelningen och betalat sin medlemsavgift innan konflikten bryter ut.

    Uppdaterad den 11 mars 2016
  • Min arbetsplats har tagits ut i strejk. Hur gör jag för att få ersättning från facket om jag inte får någon lön från arbetsgivaren?

    Är du medlem i Handels och tas ut i konflikt har du rätt till konfliktersättning. I samband med strejken kommer en representant från Handels ut till din arbetsplats och berättar vad som gäller och hjälper er med att fylla i en konfliktanmälan. När konflikten pågår fyller du i ett konfliktkort via din medlemsinloggning på handels.se med uppgifter om de dagar eller timmar du skulle ha arbetat. Dina uppgifter skickas vidare till förbundet och de ligger sedan, tillsammans med dina inkomstuppgifter, till grund för den ersättning som betalas ut.

    Uppdaterad den 11 mars 2016
  • Jag är inte med i facket. Vad händer om det blir strejk på min arbetsplats?

    I och med att vi varslat och en konflikt bryter ut ska inga arbetsuppgifter utföras på arbetsplatsen. Det ligger på arbetsgivarens ansvar att respektera detta.

    Det bästa är att vara medlem, då får du och de som är medlemmar i facket konfliktersättning för den lön arbetsgivaren inte betalar ut, oavsett om det är strejk eller om arbetsgivaren stänger igen arbetsplatsen, så kallad lock-out.

    Uppdaterad den 11 mars 2016

Om förhandlingsdelegationer och LO-samordningen

  • Vad är en förhandlingsdelegation?

    För att öka inflytandet och delaktigheten i avtalsrörelsen utser Handels förhandlingsdelegationer för respektive avtalsområde som ska representera Handels medlemmar ute på arbetsplatserna.

    Delegationerna utgör referensgrupp till förhandlingsledningen under avtalsförhandlingarna. De är med och tar ställning till arbetsgivarens bud och är med i diskussionen om huruvida man ska anta eller förkasta olika förslag och krav som dyker upp under förhandlingarna. Slutgiltigt beslut om att anta eller förkasta förslag till nya avtal har förbundsstyrelsen som också beslutar om att vidta konfliktåtgärder.

    Uppdaterad den 11 mars 2016
  • Hur utses förhandlingsdelegationerna?

    På avdelningarnas avtalskonferenser kan medlemmar nominera, lämna namnförslag, på vilka de vill ska ingå i förhandlingsdelegationerna. Förbundsrådet väljer därefter, för de större avtalsområdena, vilka som ska ingå i respektive förhandlingsdelegation.

    Uppdaterad den 11 mars 2016
  • Väljer man förhandlingsdelegation inför varje avtalsrörelse?

    Delegationerna är valda på tre år oavsett avtalsperiodens längd. De delegationer som kommer att vara med vid 2016 års avtalsförhandlingar är valda för perioden 2016-2019.

    Uppdaterad den 11 mars 2016
  • Vem kan väljas?

    Valbar är den medlem som är yrkesaktiv inom avtalsområdet och har lokala fackliga uppdrag i sin klubb eller är fackombud på sin arbetsplats.

    Uppdaterad den 11 mars 2016
  • Hur många sitter med i en förhandlingsdelegation?

    Delegationens storlek ska stå i relation till medlemsgruppens storlek. De ska helst vara en jämn könsfördelning, representera både storstadsavdelningar och mindre avdelningar samt olika branscher inom respektive avtalsområde.

    Uppdaterad den 11 mars 2016
  • Vad innebär en LO-samordning?

    Inför varje avtalsrörelse brukar LO-förbunden samordna sig kring ett antal krav som förbunden gemensamt ska driva i avtalsrörelsen. Utöver de gemensamma kraven fastställer förbunden sedan egna krav.

    Uppdaterad den 11 mars 2016
  • Det blev ingen LO-samordning. Vad händer då?

    Från Handels arbetade vi hårt för att hitta en gemensam lösning, men i slutändan blev det inte möjligt.

    Förbundet kommer därför att fokusera på de egna förhandlingarna om nya avtal med arbetsgivarna inom handelns områden.

    Uppdaterad den 11 mars 2016

Lägstalönerna

  • Är det inte bättre att unga får jobb till en lägre lön än att de inte får jobb alls?

    När arbetsgivaravgiften sänktes för företag som anställer personer under 26 år, ledde det inte till någon minskning av ungdomsarbetslösheten. Andelen unga anställda har tvärtom minskat något sedan reformen infördes.

    Lägre lönekostnader leder alltså inte till att fler unga får anställning. Däremot blir vinsterna för företagen högre.

    Uppdaterad den 11 mars 2016
  • Hur kan Handels kräva höjda lägstalöner nu när så många ungdomar går arbetslösa. Är det inte bättre att de får ett jobb med lägre lön?

    Vi vill inte vara med om att skapa en låglönebransch – tvärtom – vi vill utveckla den. Forskning visar att företagens benägenhet att vilja anställa inte ökar för att prislappen på ung arbetskraft sänks. Handels för en solidarisk lönepolitik där vi vill att alla ska ha en lön man kan leva på. Lika lön för likvärdigt arbete gäller även för ungdomar. Det är därför vi ställer samma krav för de som tjänar minst.

    Uppdaterad den 11 mars 2016

Lokal lönebildning

  • Det är väl ändå den enskilde arbetsgivaren som bäst kan bedöma hur lönen ska sättas för olika anställda utifrån deras prestation och vad företaget klarar?

    Arbetsgivaren har full frihet att premiera de anställda som den vill, när det framförhandlade löneutrymmet har fördelats. Ingenting hindrar arbetsgivaren från att betala vissa anställda mer än den framförhandlade löneökningen. I ett lönesystem är det bra att ha garantier för fördelning av löneutrymme, så att alla får en del av det, men inte alltid lika mycket. Det skapar insyn och delaktighet i lönesystemet och arbetet på arbetsplatsen.

    Uppdaterad den 11 mars 2016
  • Varför får inte arbetsgivaren premiera de som är duktiga?

    Det finns ingenting som hindrar arbetsgivaren från att sätta högre löner. De löner som anges i avtalen är bara ett golv, så att alla anställda garanteras få reallöneökningar.

    Uppdaterad den 11 mars 2016

Jämställda löner

  • Handels kräver löneökningar med minst 750 kronor i månaden för heltidsanställd. Ni vill även att lägstalönerna ska höjas med 750 kronor. Är det rimligt?

    För att de med lägst löner på arbetsmarknaden, bland annat Handels medlemmar, ska få lika höga löneökningar som andra branscher så hamnar vi där. Genom att begära löneökningar i kronor och inte i procent, som gynnar de som redan har höga löner, lyfter vi upp lönenivåerna i lågavlönade branscher. Målet för oss är att man ska ha en lön man kan leva av i alla branscher.

    Uppdaterad den 11 mars 2016
  • Var finns låglönesatsningen i årets avtalsrörelse?

    nom att vi begär samma löneökningar för alla - och i krontal - kan vi säkerställa att lågavlönade avtalsområden inte halkar efter andra branscher och områden. Det är bara höga löner som gynnas av procentuella lönehöjningar det gör inte de som tjänar mindre.

    Uppdaterad den 11 mars 2016

Inhyrd personal/bemanning

  • Jag har hört att Handels vill begränsa användandet av bemanningsföretag och entreprenad. Vad menar ni med det?

    Vad det handlar om är att vi vill att det ska finnas regler för hur företag kan använda sig av bemanningsföretag och entreprenader. Vi vill skapa ordning och reda i samband med att bemanningsföretag och entreprenad anlitas.

    Det ska ske genom skärpta regler som gör att arbetsgivare inte ska kunna använda inhyrd personal som en permanent lösning utan enbart som ett komplement vid tillfälliga arbetstoppar.

    Uppdaterad den 11 mars 2016

Deltid

  • Om alla ska få rätt att jobba heltid. Hur har ni tänkt att det ska gå till?

    Handels och vår motpart Svensk Handel är egentligen överens om att andelen heltidstjänster kan öka om bara företagen prioriterar frågan och arbetar med den för att hitta gemensamma lösningar. Men för att klara det krävs ett medvetet arbete och ett stort engagemang från båda parter.

    Kan vi tillsammans hitta fungerande rutiner som gör att de anställda känner sig trygga och därmed gör ett bättre jobb i väntan på att få en tillsvidareanställning så är vi övertygade om att det leder till fler trygga jobb. Rätt till heltid, där deltid är en möjlighet och inte en regel, skapar tydligare yrkesroller och de anställda kan öka sin kompetens som i sin tur stärker både individen och företaget. Vi har alla mycket att vinna på det. Därför har vi med det bland våra prioriterade frågor i avtalsförhandlingarna.

    Uppdaterad den 11 mars 2016

Bättre arbetsmiljö

  • Vad vill ni göra åt arbetsmiljön?

    Vi ska fortsätta att arbeta för rätten till heltid, så att våra medlemmar dels kan försörja sig på sitt jobb och dels kan känna trygghet genom att slippa jaga timmar. Vi ska också fortsätta att verka för att visstidsanställningar bara används vid arbetstoppar eller då man behöver ersätta personal vid sjukdom, studier etc. I annat fall bör tillsvidareanställningar vara regel. Vi kommer också att sätta fokus på den psykosociala arbetsmiljön när våra skyddsombud gör sina inspektioner. Förhoppningsvis kan vi få till stånd ett samarbete med arbetsgivare för att motverka den stress, utmattning och missnöje som finns bland butiksanställda.

    Uppdaterad den 10 mars 2016
  • Varför har ni inte gjort en sådan här satsning (på den psykosociala arbetsmiljön) tidigare?

    Vi får allt fler signaler från våra medlemmar om att de inte mår bra. Många jobbar ofrivillig deltid, känner att de inte har inflytande över jobbet, har svårt att planera på grund av dålig schemaläggning och känner att tempot har skruvats upp. Vi måste göra något åt detta – men vi kan inte göra det själva. Det krävs att arbetsgivarna också vill se problemet och samverka med oss.

    Med hjälp av föreskriften "Organisatorisk och social arbetsmiljö" som Arbetsmiljöverket tagit fram kan vi nu tillsammans med arbetsgivarna ta fram anvisningar och inleda ett partsgemensamt arbete med fokus på en god arbetsmiljö för att förebygga ohälsa.

    Uppdaterad den 10 mars 2016
Publicerad: 10 mars 2016