Parternas överenskommelse om konflikträtt på väg att bli lag

I juni 2018 kom svenska fackförbund och arbetsgivare överens om ett förslag till förändring i Medbestämmandelagen, MBL, kring konflikträtten. Nu är överenskommelsen på väg att göras till lag, vilket Handels och övriga fack inom LO, TCO och Saco stöder.

Orsaken till överenskommelsen mellan fack och arbetsgivare förra året var den långdragna konflikten i Göteborgs hamn. Parterna ville förtydliga vad som gäller kring fredsplikt och konflikträtt, det vill säga det som fack och arbetsgivare i Sverige sedan länge är överens om och som är en viktig del av "den svenska modellen". Den socialdemokratiska regeringen gjorde sedan ett lagförslag som är en kopia av överenskommelsen mellan parterna.

Vad har hänt sedan dess?

Hamnkonflikten löstes i mars 2019. Vissa tycker att lagförslaget och överenskommelsen därför är onödig och bara kommer att inskränka fackens rätt till konflikt. Men alla fackliga centralorganisationer, LO, TCO och Saco, liksom arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv, står fast vid att lagförslaget behövs. Det innebär att rättsläget blir tydligt. Regeringens mål är att lägga en proposition till riksdagen inom kort. Lagförslaget förväntas antas av riksdagen med bred majoritet. 

Vad innebär överenskommelsen och lagförslaget?

Om en ny konflikt skulle uppstå likt den i hamnarna så ska den lösas på detta sätt, det vill säga med ett hängavtal eller ett andrahandsavtal (se nedan).

Konflikträtten värnas så som den fungerat historiskt, bland annat:

För att det ska vara tillåtet att vidta en stridsåtgärd, tex en strejk, måste organisationer ha till syfte att uppnå ett kollektivavtal med fredsplikt.

Innan organisationen får vidta en stridsåtgärd måste den ha förhandlat med arbetsgivaren och tydligt förklarat vilka krav som ställs.

Det får inte komma ytterligare krav efter att förhandlingen har genomförts.

Det ska inte vara tillåtet med stridsåtgärder för en konflikt som gäller en enskild anställd. Man ska skilja på individuella tvister - som ytterst avgörs i domstol – och krav som ställs inför ett nytt kollektivavtal. Detta gäller såväl fackförbund som arbetsgivare. Eftersom LO-förbunden normalt sett har kollektivavtal med arbetsgivaren är utrymmet för stridsåtgärder i rättstvister mycket begränsat redan idag. Inget LO-förbund har tagit till stridsåtgärder i rättstvister sedan 1930-talet.

Vad kan hända om processen att göra överenskommelsen mellan parterna till lag stoppas?

Med dagens politiska läge där 60 procent av mandaten innehas av borgerliga och främlingsfientliga partier är risken stor att det skulle läggas ett annat förslag, som skulle göra LO-förbundens medlemmar till förlorare. Det vore förödande för maktbalansen på arbetsmarknaden. 

Hur löstes konflikten i hamnarna?

Konflikten i hamnen löstes genom att Hamnarbetarförbundet träffade ett andrahandsavtal med arbetsgivarna. Det är som ett hängavtal till Transports huvudavtal, men ger Hamnarbetarförbundet något mer att säga till om på lokal nivå. 

Är det en bra lösning?

Ja, det följer principen i den svenska modellen med ett kollektivavtal inom varje bransch och att det kollektivavtal som slöts först är det som gäller. Alltså är det fortfarande Transports kollektivavtal som reglerar löner och villkor för samtliga hamnarbetare.

Grunden for solidaritet arbetare emellan är att lika lön ska gälla för lika arbete. Arbetsgivare ska inte själva kunna välja vilket avtal som ska gälla, så kallad avtalsshopping. Å andra sidan ska arbetsgivarna veta att det råder fredsplikt under tiden ett kollektivavtal gäller.

Läs mer!

LOs avtalssekreterare kommenterar hamnkonfliktens lösning.

LO-förbunden i gemensam debattartikel i tidningen Arbetet.

Om överenskommelsen mellan parterna.

Uppdaterad: 17 maj 2019