Fack och arbetsgivare överens om strejkrätten

Fackförbunden och arbetsgivarna är överens om att stärka den svenska modellen. Tillsammans lägger de fram ett förtydligande om konflikträtten i MBL, som arbetsmarknadsministern direkt ställde sig positiv till.

Uppgörelsen mellan fack och arbetsgivare presenterades vid en presskonferens den 5 juni.

- Vi på LO har varit oroliga över att maktbalansen på svensk arbetsmarknad ska rubbas. Kollektivavtal, strejkrätt och fredsplikt hör ihop. Det är mycket glädjande att vi alla här är överens, sa LOs avtalssekreterare Torbjörn Johansson på presskonferensen.

Enigheten mellan fack och arbetsgivare betonades starkt vid parternas presentation.

- Att ta till stridsåtgärder är en viktig del av den svenska modellen, men det kräver också att ta ansvar. Hotas vår svenska modell så hotas Sverige som nation, menade Svenskt Näringslivs vice vd Peter Jeppsson.

Parterna har använt sina egna jurister och tillsammans tagit fram en förändring i Medbestämmandelagen. Det är lagtext, motiveringar och kommentarer, allt det som riksdagen behöver för att fatta ett beslut. I presentationen gjorde parterna klart att de förutsätter att politikerna, oavsett majoritet i riksdagen, respekterar denna uppgörelse när det kommer till att ändra lagen.

Ylva Johansson stöder förslaget

Nuvarande arbetsmarknadsminister, Ylva Johansson, var tydlig i sitt svar till parterna:

- Det är självklart att parternas förslag som jag fick idag, går före andra förslag när det gäller att lösa problemet med den svenska modellen, som situationen i Göteborgs hamn visat på, sa hon i en egen presskonferens, strax efter den som arbetsmarknadens parter höll tillsammans.

- Parterna har funnit ett välbalanserat och fullt genomförbart förslag. Det är ett styrkebesked för den svenska modellen att parterna har kunnat samarbeta konstruktivt och hittat en lösning, när det visade sig att den svenska modellen inte fungerat tillfredsställande, sa Ylva Johansson på sin presskonferens.

Hon betonade också att konflikträtten är en mycket viktig del i den svenska modellen. Men när problemen i Göteborgs hamn uppstod var hon tvungen att tillsätta en utredning för att se vad som behöver förändras. Utredningen ska presenteras inom några dagar – men nu behövs den inte.

- Min preliminära bedömning är att parternas förslag ska ligga till grund för lagstiftningen och jag kommer att söka brett politiskt stöd för det, sa Ylva Johansson.

Med tanke på den totala uppslutningen från arbetsmarknadens parter borde det heller inte vara svårt att få detta stöd i riksdagen, oavsett politisk majoritet.

Parternas punkter i ett förändrat MBL är:

  1. att organisationer ska ha till syfte att uppnå ett kollektivavtal med fredsplikt för att det ska vara tillåtet att vidta en stridsåtgärd, till exempel en strejk.

  2. Innan organisationen får vidta en stridsåtgärd måste den ha förhandlat med arbetsgivaren och tydligt förklarat vilka krav som ställs.

  3. Det inte får komma ytterligare krav efter att förhandlingen har genomförts.

  4. Det inte är tillåtet med stridsåtgärder för en konflikt som gäller en enskild anställd. Man ska skilja på individuella tvister - som ytterst avgörs i domstol – och krav som ställs inför ett nytt kollektivavtal.

Om arbetsgivaren tycker att de anställda bryter mot dessa punkter kan den kräva en prövning i Arbetsdomstolen, AD, som får avgöra om konflikten är tillåten eller ej. 

Kollektivavtal i svenska modellen

Ovanstående gäller redan idag för alla fack inom LO, TCO och Saco, det vill säga den stora majoriteten anställda på svensk arbetsmarknad. För exempelvis Handels medlemmar förändras inget alls i och med ändringen i MBL. Skillnaden med en förändrat MBL är att reglerna i framtiden ska gälla samtliga organisationer på arbetsmarknaden, alltså även de som inte är med i LO, TCO och Saco.

Den svenska modellen är unik i världen. Den går ut på att parterna på arbetsmarknaden, det vill säga fack och arbetsgivare, kommer överens om löner och andra villkor i olika branscher i gemensamma kollektivavtal. Det är alltså inte staten som bestämmer om till exempel anställdas löner. Inom handeln är det facket Handelsanställdas förbund och arbetsgivaren Svensk Handel som har de största kollektivavtalen, för butiksanställda och lagerarbetare.

Kollektivavtal bygger på att fack och arbetsgivare lovar varandra fredsplikt under gällande avtal. Facket lovar att inte ta ut sina medlemmar i strejk eller göra något annat som förstör för arbetsgivaren. Arbetsgivaren lovar detsamma och att inte försämra löner och andra villkor som finns i kollektivavtalet.

När ett kollektivavtal gått ut och man förhandlar om ett nytt har både fack och arbetsgivare konflikträtt. Lyckas de inte komma överens kan facket ta ut sina medlemmar i strejk och arbetsgivaren kan ta ut de anställda i lockout. Strejken gör att arbetsgivaren inte har några anställda och lockouten att de anställda inte har något jobb att gå till. När detta händer brukar man säga att fack eller företag varslar om konflikt.

Konflikten i Göteborgs hamn 

Arbetsmarknadens stora parter, det vill säga facken i LO, TCO och Saco samt arbetsgivarna i Svenskt Näringsliv och Transportföretagarna är helt överens om beskrivningen ovan. Så har det fungerat på den svenska arbetsmarknaden sedan 1970-talet. Men det finns små organiserade grupperingar som inte vill att fredsplikt ska ingå i ett avtal, till exempel nu i Göteborgs hamn.

Konflikten i Göteborgs hamn är mycket olycklig, eftersom den påverkar många företag och anställda negativt. Det förslag som fack och arbetsgivare nu gemensamt tagit fram skulle kunna lösa den och leda till att liknande konflikter undviks i framtiden.

- Att 250 personer i Göteborg ska kunna ändra maktbalansen i Sverige är inte rimligt, sa Torbjörn Johansson på presskonferensen.

Regeringen har tillsatt en utredning om strejkrätten som ska lämna sin rapport inom några dagar. På presskonferensen idag betonade parterna att det finns två val: antingen att lägga utredningen i byrålådan, eller att låta utredningen ta parternas förslag som sitt eget.

Överenskommelsen om strejkrätten presenterades för Handels förtroendevalda vid ett Skype-möte den 7 juni. Här hittar du mötet.

Uppdaterad: 11 juni 2018