Vi förhandlar för dig

Handels tecknar kollektivavtal – avtal som reglerar dina anställningsvillkor. När kollektivavtalen ska omförhandlas med arbetsgivarna så kallas det avtalsrörelse.

En avtalsrörelse omfattar både löner och arbetsvillkor. Så förutom storleken på löneökningarna förhandlar vi också om frågor som arbetstid, semester och arbetsmiljö. 

Vi kämpar för att alla i handeln ska kunna leva på sin lön och vill:

• Att lönerna höjs med 1265 kronor per månad för en heltidsanställd och att lägstalönerna höjs med 1370 kronor per månad.
• Stärka rätten till trygga anställningar på heltid och stoppa hyvling av arbetstid. Sju av tio som jobbar i butik arbetar deltid, trots att de flesta vill jobba mer.
• Skapa bättre möjligheter till ledighet och att påverka din arbetstid, bland annat genom att göra det lättare att ta ut semester och önska dagar då du inte vill bli schemalagd.
• För butiksanställda: införa högre ob-ersättning på midsommar-, jul- och nyårsafton och ett nytt erfarenhetstillägg som kan ge högre lön baserat på din sammanlagda erfarenhet i branschen.
• För anställda på lager och i e-handel: införa en arbetstidsförkortning på arbetsplatser där anställda är schemalagda på tidiga morgnar, kväller och helger samt fler sammanhängande lediga helger för skiftgående personal.

Handels vill höja lönerna med 1 265 kronor per månad för en heltidsanställd och att lägstalönerna höjs med 1 370 kronor per månad. 

För att många handelsanställda idag har svårt att leva på sin lön. Handelsföretagen är dessutom väldigt god lönsamma, de senaste åren har de gjort rekordvinster och lönsamheten har stigit. VD-lönerna i branschen ökade med 21 procent under 2021.

För att branschen ska vara stark i framtiden måste företagen kunna rekrytera och behålla kunnig personal. Då måste man kunna leva på lönen man får. Det är också viktigt för att de anställdas köpkraft inte urholkas. Vårt krav är välavvägt och nödvändigt för branschens utveckling.   

Handels kämpar för de högsta löneökningarna på flera decennier. Det gör vi för att handelsanställda ska kunna leva på sin lön när priset på mat och hyra stiger samtidigt som handeln gör rekordvinster. Men för att Handels medlemmar ska få en bra löneökning på lång sikt vill vi inte spä på inflationen som just nu gröper ur mångas ekonomi. 

Att ta fram avtalskrav är en lång process där medlemmar på arbetsplatserna först uppmanas diskutera vilka förbättringar de vill se, sen samlas representanter från många olika arbetsplatser till lokala avtalskonferenser för att komma överens om vilka som är de viktigaste förändringarna att driva.

Tillsammans med förtroendevalda i förhandlingsdelegationer för respektive avtalsområde och Handels förbundsstyrelse plockas sedan de viktigaste avtalskraven fram. 

Inför varje avtalsrörelse brukar Handels och andra fackförbund inom LO samordna sig kring ett antal krav som förbunden gemensamt ska driva i avtalsrörelsen. Bland annat har förbunden kommit överens om att tillsammans kämpa för en låglönesatsning som ska förbättra lönerna mer för de som idag tjänar minst.

Själva samordningen innebär att de förbund som ingår i den är beredda att stötta varandra. Om ett förbund måste gå ut i konflikt för en sådan fråga i sina avtalsförhandlingar är övriga förbund beredda att stötta med sympatiåtgärder.

Fackförbund och arbetsgivarorganisationer kan varsla den andra parten om konflikt om de inte kommer överens i förhandlingarna. Strejk är den vanligaste åtgärden ett fackförbund kan använda i en konflikt för att få igenom medlemmarnas krav på bättre anställningsvillkor.

Om man inte kommer överens om ett avtal kallas medlare från Medlingsinstitutet in. Medlingsinstitutet är en statlig myndighet med den övergripande uppgiften att verka för en väl fungerande lönebildning. Efter att ha satt sig in i konflikten lägger medlarna ett bud till parterna.

Kopplat till kollektivavtalsförhandlingarna skriver media ofta om “märket” och menar då den nivå på löneökningar som fack och arbetsgivare inom den internationellt konkurrensutsatta sektorn kommit överens om.

Av tradition förhandlas industrins område oftast först och blir sedan vägledande för hur mycket lönerna ska öka för övriga avtal. Utöver denna lönekostnadsnormering finns även en fördelningsnormering som har fokus på låglönesatsningar, jämställdhetssatsningar och andra delar som syftar till mer utjämning. 

Svaret är nej! Enligt svensk grundlag är det en rättighet att inte behöva berätta vilka föreningar man är medlem i och medlemskap i ett fackförbund betraktas som en känslig personuppgift. Därför är det inte ok när arbetsgivare frågar sina anställda om fackligt medlemskap.

Om arbetsgivaren frågar efter vilka anställda som är med i facket betraktar facket det som föreningsrättskränkning, vilket är straffbart.

Om det sker på din arbetsplats, kontakta din lokala ombudsman eller Handels Direkt så att vi kan driva frågan vidare.